- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XX : Svenskarna i utlandet /
79

(1911) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DANMARK.

79

Särskildt ofta var detta fallet med unga, ogifta kvinnor, hvilka genom
hafvandeskap eller efter att hafva födt barn blifvit oförmögna att genom arbete
bereda sig sin utkomst. Till Blekinge län återsändes sålunda under de tre
åren 1881—83 tillsammans 06 kvinnor med sina i utlandet födda barn samt
58 andra personer (däraf några få frän Tyskland). 1’ill Kristianstads län
återsändes frän Danmark under åren 1886—90 i allt 254 personer, däraf 60 ogifta
kvinnor med barn eller af sina män öfvergifna kvinnor med barn; under
åren 1891—95 161 personer, under följande femårsperioder resp. 22 och 48.
Till Malmöhus län återsändes under åren 1881—85 974 personer, under
ären 1886—90 1,334 personer, alla fran Danmark. I nder samma två
femårsperioder utbetaltes af Kungl. Majrts Befallningshafvande i Malmö jämlikt Kungl,
kungörelsen den 9 juni 1871 resp. 8,969’25 och 9,774-e» kr. at
hemvändande, nödlidande svenska undersåtar, hvaraf det öfvervägande flertalet
anländt från Danmark.

Intet under att myndigheterna med bekymmer betraktade bela denna
utvandring. Oviljan riktade sig särskildt mot de agenter, hvilka förmedlade
anställandet af tjänstehjon i Danmark och hvilka själfva eller genom sina
ombud reste omkring i bygderna, och genom allehanda förespeglingar och löften
lockade till antagande af tjänst därstädes, löften, hvilka, som erfarenheten visade,
allt för ofta lämnades ouppfyllda. Dä nu samtidigt upprepade klagomål
för-nummos öfver en liknande värfning af tjänstehjon till Tyskland, six utfärdade
Kungl. Maj:t den 28 november 1884, på hemställan af Kommerskollegium
och efter hörande af länsstyrelserna i de södra länen, en förordning angående
kommissionärer för anskaffande åt tjäustchjon och andra af anställning inom
eller utom riket», hvarigenom afsågs att vinna någon kontroll öfver
ifrågavarande kommissionärsverksamhet och att bereda utvandrarna något skydd mot
bedrägerier och utpressningar. Den utredning, som föregick utfärdandet af
sagda förordning, hade bland annat ådagalagt, att ensamt i Göteborg funnos
fem kontor, som förmedlade anställning af tjänstehjon i Danmark; ett af
dessa, »Egendoms-Agentur-Bolaget Skandinavien», hade under är 1882 i
Danmark anställt 500—600 tjänare, mest kvinnor. Om det närmare förfarandet
vid denna verksamhet meddelar en rapport frän detektiva afdelningen af
Göteborgs Polis den 30 nov. 1882 en del upplysningar. Genom dels
annonser, dels värfning af utsända agenter bragtes de tjänstsökande att. anmäla
sig ä kommissionskontoret. Stod kommissionärcn i förbindelse med en dansk
»fästeman», lät ban sökanden underteckna en städjesedel, vanligen af följande
innehåll:

»Undertecknad förpliktar sig härmed att resa till Danmark och antaga den
plats som mejeri- och utgångspiga, som vid ankomsten till . . . blifver mig
anvisad genom llr Fæsteniand . . ., och förpliktar jag mig att utföra med denna
plata förenadt arbete frän den I nov. 188 .. . till den 1 nov. 188 .. . oinot
att jag erhåller fri kost, logis och resa samt en lön af . . . kronor, däraf ’ i
för vinterhalfirel och :i i för sommarhalfåret, erkännes.»

Som synes, kunde en dylik stitdjescdel icke medföra synnerligt stor
säkerhet för tjänstehjonet. Stundom innehöll den dock också en förpliktelse af
fästemannen, hvari de utlofvade förmånerna garanterades, till hvad verkan
må lämnas därhän.

Befordrades åter tjänstsökanden direkt till sin blifvande busbonde, lämnades
endast ett kort. med adress ä den person i Danmark sökanden hade att vända
sig till samt uppgift à lön och arbete. Af tjänstsökanden erhöll
kommissio-nären här ingen ersättning, utan åtnjöt ban arvode antingen af fästemannen
i Danmark eller af husbonden. Vinsten var vanligen tio kr. för hvarje utsänd
person, någon gäng fem. Befordringen rörde hufvudsakligen anställandet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emusviutl/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free