Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARK.
81
Inga kontrakt, uppgjordes pa förhand; det bela var blott en enskild
öfverenskommelse.
Detta siitt att fiista ägde, anser förf., åtskilliga fördelar, trots sin olag
lighet. Svenskorna undveko att fa, att göra med för dem okända personer
och att locka-, eller tvingas att antaga platser utan att veta eller första något
om ställen eller förhållanden. Många från samma socken kommo också på
detta sätt till samma egendom och kunde sa vara hvarandra till stöd och
hjälp. Det hade ock visat sig, att de lialfårstjänster. till hvilka fästningen
skedde på detta sätt. varit jämförelsevis mindre fördärfbringande.
De flickor däremot, som anlitat de danska kommissionskontoren, vare sig
de låtit fånga Mg af dessas utsända kvinnliga ombud eller de själfva rest
öfver till Köpenhamn och där anmält sig, hade varit de, som lättast råkat i
olycka. Förf. beskrifver lifligt mottagandet af ett dylikt parti svenskor i
Köpenhamn. Vid ankomsten möttes de af agenterna och deras utskickade,
som med lock och pock sökte få flickorna med sig. Man formligen slogs 0111
dem, och ej sällan hände, att flickor, som redan varit fästade till bestämd
plats, dock å öppen gata blefvo bort fästade ånyo. Där kommo också de som
sökte locka in dem pä källare och kaféer. Och ve den som följde!
Enligt Tyendelovens af 1854 fordrades för fästande inom Köpenhamn
särskild authorisation af myndigheterna, medan däremot fästande till andra
orter stod enhvar fritt.. Pa denna grund voro de agenter som fästade till platser
utom Köpenhamn i regeln icke auktoriserade och därmed befriade från all
kontroll. Rörande karaktären af dessa icke auktoriserade fästekontor anför förf.
ett uttalande af Köbenhavn Amts Landboforening» 1886, där det bl. a. heter:
»Under de dagar, dä tjänstfolkets flyttning sker, likna förhållandena inom
och utanför detta slags fästekontor närmast en slafmarknad, och mycket af
det som försiggår på ett. sådant ställe kan knappast betecknas annat än som
människohandel. Värst handla emellertid fästemännen utan tvifvel mot de
främmande, i synnerhet de mänga svenska tjänstehjonen, af hvilka en stor del
lockas hit af fästemännen, och hvilka, när de väl kommit bit öfver, få hälla
till godo med den plats och dc villkor, som det, behagar fästemannen att bjuda
dem.»
Att do söm vände sig till fästekontoren fingo annan plats än den som
blifvit dem lofvad, hörde till ordningen för dagen. Vanligt var, att de fingo
mindre lön än som blifvit utlofvad, i det. den -fria resan och det. »fria logiet»
sedan afdrogos pä lönen. Det saknades ej heller exempel på att flickor kvar
höllos af agenterna i omoraliskt syfte.
Fröken Adelborg besökte ej själf de orter, där de svenska flickorna
arbetade, men hon inhämtade upplysningar härom af en mängd med förhållandena
därstädes förtrogna personer.
Lönen var onekligen större än den som kunde erhållas i hemlandet: i
regel 100 kr. för sex månader för såväl ladugårdspigor sotn betplockerskor.
(Villkoren hade alltså förbättrats ej obetydligt sedan början af 1880-talet, dä 80 kr.
var det normala). Det var ej heller utan exempel, att tjänstttickor återvände
hein med rätt vackra besparingar, särskildt om de kunnat förtjäna något pa
extra betingsarbete, hvilket vid betplockningen ofta var fallet. Arbetstiden
var för en ladugårdspiga i all mänhet från kl. ’/a 0 f. m. till kl. 1 à 2 c. m.
samt frän kl. 1 s 5 till kl. 7 e. m., dock nägot varierande; för betplockerskor
frän kl. 1 /■• C. f. ni. till kl- 7 e. ni. under förra delen af sommaren och från
kl. C f. ni. till kl. G e. ni. under senare delen, måltidsrasterna inberäknade.
Ladugårdspigornas arbete var i regel mycket tungt. Det beräknades
vanligen, att en flicka skulle hinna mjölka 18- 20 kor pä de tvä timmar, som voro
anslagna till mjölkningen. Ej sällan fingo do ligga med värkande armar om
fi—080978 12. Sraiffi’ationsutredniufftn. liitagtt XX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
