Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANMARK.
•S3
kvinna- bland just denna klass af svenskar och alltså vore väl förtrogen med
deras lif, Mon meddelade, att deras antal pä senare ar gatt mer och mer
tillbaka, och anförde till bestyrkande häraf, att hon ar IK’.u besökte omkring
800 betflickor och c:a 200 mjölkflickor på I.åland och Falster samt omkring
00 betflickor pä Möen; år 1907 besökte hon pä I,ålund ti7 gärdar med 8fi
betflickor och 100 mjölkflickor; pä Ka|ster 17 gårdar med 45 betflickor och 46
mjölkflickor, pä Fyen 9 gårdar med 5 betflickor och 13 mjölkflickor, pa
Själland 4 gårdar med 32 betflickor och 6 mjölkflickor. En högst afsevärd
minskning alltså, ar 189-1 1,060 st., ar 1907 333 st., ehuru siffrorna för
1907 omfattade ett större område. Det svenska betfolkets behandling var
enligt hennes uppgift nu mycket bättre än tör tjugu ar sedan. Orsakerna
härtill voro Hera: dels hade tillgäng på arbetsfolk pa grund af industriens
framsteg och storstädernas tillväxt blifvit, betydligt mindre, och såsom en
följd däraf betalades numera mycket högre löner, dels hade frau de större
arbetsgifvarnas ball gjorts mycket för att förbättra arbetarnas villkor. Med
afseende på kosten rädde numera den praxis, att arbetarna erhöllo kostpengar
och tillagade sin mat själfva i stället för att såsom förut erhålla kosten frän
garden. Arbetarna ansågo den nya anordningen med kostpengar vara mycket
att föredraga. Pä herrgårdarna användes numera, endast undantagsvis svenska
betplockerskor, men däremot fortfarande mjölkflickor och tjänstpigor. Pa
bondgårdarna däremot förekommo ännu svenska arbeterskor såsom betflickor.
En bel del frestelser till oscdligbet och dryckenskap förekommo visserligen,
men de »afslöjanden» härom, som understundom förekommit i pressen, måste
dock åtminstone delvis betecknas som öfverdrifna. En mycket stor mängd
svenska flickor hade under årens lopp gift sig i Danmark, och vid herrgårdarna och
1 närheten af sockerfabrikerna funnes ett afsevärdt antal husmödrar af svensk
härkomst. l»o svenska arbetarna behandlades i intet, fall sämre än de danska.
Resultatet af undersökningen sammanfattas sålunda:
Importen af svenska säsongarbetare hade pa de sista ären i betydlig
grad minskats, och de flesta säsongarbetare, som nu kommo till Danmark,
voro sådana, som regelbundet återkommo dit till sitt bestämda arbete.
Importen af billig arbetskraft frun Sverige, som onekligen florerat i hög grad
för några år sedan, vore i utdöende och hade efterträdt* af import af galiziska
och polska arbetare. l)e svenska arbetarna behandlades, sa vidt det kunnat
utrönas, fullt ut lika bra som de danska.
Fröken Margareta Johnsson, hvilken, soin nämnts, i läng tid,
ursprungligen pa initiativ af dåvarande kronprinsessan Louise, utöfvat en omfattande
social verksamhet bland det svenska arbetsfolket i Danmark och därunder
uträttat ofantligt mycket godt, bar senare meddelat liagra ytterligare upplys
ningar i detta ämne, hvilka återfinnas i N :r 5 af »Svenska Utlandstiduingen»
för ar 1909. Hon hade under sommaren 1908 besökt 80 gårdar pä
Sydsjäl-land, I.åland och Falster och där träffat 282 svenska flickor och 68 män,
mest ungt, ogift folk. De flesta hade fast anställning. Tillströmningen af
svenskar hade under säsongen, 20 maj.— 20 november, detta är varit
jämförelsevis ringa. Detta hade möjligen sin grund i att sockerfabrikernas
dittillsvarande svenska kommissionär, löjtnant Ekenstam i Ryd, nu var död, och att man
ej beslutat sig för att anställa en ny kommissionär.
Det upplystes för öfrigt i största allmänhet, att de svenska invandrade
arbeterskorna och arbetarna började som betarbctare och sedan fortsatte som
mjölk- och tjänstflickor, som ryk tare och gårdskarlar.
I ar hade de fatt 180 kr. för halfar samt dessutom 3 kr. 50 öre i
veckan samt, något mjölk och potatis. Om de ville ha fri kost, fingo de
blott 170 kr. per halfar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
