Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Finland och Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND OCH RYSSLAND.
91
708 i Åbo och Björneborgs, 297 i Tavastehus, 201 i Viborgs, 34 i
S:t Michels och 33 i Kuopio län.
Vid den särskilda folkräkningen den 5 dec. 1000 i Finlands fyra största
stüiler, — hvilken folkräkning i motsats till den allmänna omfattade äfven
tillfälligt närvarande personer, — funnos i Ilälsingfors 1,524, i Aho 643, i
Tammerfors 203 och i Viborg 134 i Sverige födda personer; af dessa 2,604
personer voro sammanlagdt 1.662 svenska undersåtar, bland dem 160, som
voro endast tillfälligt närvarande. Af hela antalet svenska undersåtar inom
de fyra städerna räknades 6!>0 såsom tillhörande yrkesgruppen industri och
handtverk, 381 till gruppen handel, 218 till gruppen allmän tjänst och fria
yrken, 73 till gruppen tjänstfolk, 53 till gruppen jordbruk och fiske och 71
till samfärdseln, hvarjämte 30 upptogos såsom lefvande at’ sin förmögenhet:
för öfriga 146 uppgåfvos diverse andra yrken. I alla dessa siffror äro
familjemedlemmar inräknade under hnfvudmannens yrke. Hela antalet
familjemedlemmar var 762, medan yrkesutöfvame voro resp. 578 män och 322 kvinnor.
Do kvinnliga yrkesutövarnas antal är påfallande högt, i första rummet i
Hälsingfors (226 kvinnliga mot 352 manliga).
Svenskarnas ställning i Finland är i flere hänseenden olika mot
i andra länder; den kan i viss man jämföras med engelsmännens i
Förenta Staterna. Behofvet af sammanhållning har därför länge
bär varit mindre trängande; efterhand hafva dock äfven i Finland
svenska föreningar för olika ändamål uppstått.
Bland dessa märkas: Svenska gillet i Finland, stiftadr, i april 1906,
sedan i nov. 1905 det frän 1887 bestående Svensk norska gillet upphört;
föreningens ändamål är sällskapligt umgänge samt att lämna bistånd ät
nödställda landsmän. Vidare: UndersUidsfonden Oskar /!:s minne, bildad år
1907 och afsedd för det ändamål som namnet angifver; i styrelsen, där
svenska generalkonsuln är själfskrifven ordförande, eger hvarje i Finland befintlig
förening för svenska undersåtar invälja en medlem. Bägge dessa föreningar
ha sitt säte i Helsingfors. Äfven i Aho finnes en svensk förening.
Ryssland. Antalet emigranter till Ryssland är i vår utvandrings
statistik för de äldre åren sammanfördt med utvandrarna till Finland,
se sid. 89 här ofvan. För de tre senaste årtiondena äro talen
ensamt för utvandringen till Ryssland och invandringen därifrån
följande:
Utvandrare. Invandrare.
Åren 1881,90 ........... 633 867 inv. 234
> 1891 00 ........... 469 684 inv. 225
. 1901 10 ........... 544 2,553 inv. 2,009
Från Ryssland mottaga vi alltså något flere invandrare än vi
dit aflümna utvandrare. l)en stora inflyttningen under de senaste
åren sammanhänger ined allmänt kända omständigheter inom
Rysslands historia.
För hvarje år af tidrymden 18M 1910 ha utvandringen till
Ryssland och invandringen därifrån uppgått till följande belopp:
[-Nettoutvandring.-]
{+Netto-
utvandring.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
