Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND.
97
klubben, känd friin målareskolans glanslid; i Munchen Svenska föreningen;
i Nurnberg Svenska klubben; i Leipzig Svenska föreningen, bildad sedan
den förra Skandinaviska föreningen i slutet af 1905 upplösts; i AU-Strelitz
Svenska klubben, bestående af svenska och finsk-svenska elever vid därvarande
Technician; i Milt.weida en förening af svenska och finska studerande; o. s. v.
Pä ott möte i Lützen den 5 november 1908 konstituerades Svenska
Förbundet i Tyskland, som har till ändamål att verka för svenskhetens
bevarande bland svenskar i Tyskland, uppehållande af samband mellan dem
inbördes och mellan dem och hemlandet, vården af svenska minnen i
Tyskland, spridande i Tyskland af en rätt kännedom om Sverige och svenska
förhållanden samt främjande till Sveriges gagn af förbindelsen mellan Sverige
Och Tyskland. Till förbundet äga ansluta sig äfven andra, svenska föreningar
samt enskilda personer, förbundet håller årsmöte i Lutzen den 5 eller ü
november.
Liksom till Danmark har äfven till Tyskland ägt rum en ganska
betydlig utvandring från Sverige af tillfälligt arbetssökande, af
hvilka mänga efterhand kommit att stanna därute i åratal, somliga
för alltid. Ehuruväl denna utvandring har i betydlig mån aftagit,
ja under senare år nästan upphört, är den likväl mycket väl förtjänt
af en något närmare uppmärksamhet. Efter tillgängliga källor
meddelas här en kortfattad redogörelse för de förhållanden, under hvilka
dessa våra landsmän lefvat och delvis ännu lefva.
En pålitlig statistik står icke till buds rörande denna utvandring lika
litet som angående den motsvarande till Danmark. Så mycket är dock visst,
att den tog sin egentliga början i slutet, af 1860-talet och pågick med rätt
stor liflighet till fram på 1880-talet. Därefter har den mer och mer minskats,
tills den nu kan sägas nästan ha upphört. En viss föreställning om
utvecklingsgången lämna talen i ’lab. 12. Särskildt anmärkningsvärd i detta
afseende är minskningen bland gruppen af jordbruk lefvande personer (framförallt
dem af kvinnkön). Likaså bland tjänstflickorna (säsom ock bland de
kvinnliga yrUesutöfvarna öfver hufvud). Vidare lägger man i de tyska
folkräknings-tabellerna märke till det proportionsvis allt större antalet personer i de högre
åldrarna bland våra landsmän och det ökade antalet gifta. Dessa sista
omständigheter visa bättre än utvandringssiffrorna, att det här är frågan om
en delvis redan öfvervunnen och i försvinnande stadd emigration.
Det, var först, ar 1809 som utvandringen till Tyskland nådde en sådan
omfattning, att den började tilldraga sig allmännare uppmärksamhet. Gång
på gång ankommo under detta år rapporter i ämnet till Kommerskollegium
från de svensk-norska konsulaten i Lübeck, Kiel, Rostock och Stettin.
Konsuln i Lübeck meddelade, att dit under året ankommit mellan 3 och 4 tusen
svenska arbetare, och tjänstehjon af båda könen, de flesta engagerade af ett
par tyska agenter, bosatta ilen ena vid Osby, den andra vid Hessleholm i
Skåne. Omkring 150 hade stannat på lUbeckiskt område, de andra hade
utplanterats förnämligast i Holstein och Mecklenburg. Konsuln i Rostock
beräknade do dit under året anlända svenska arbetarna till minst 1,200.
Han uppskattade antalet af det i Mecklenburg da varande svenska arbetsfolket
till omkring 4,000. Konsuln i Kiel beräknade de i Schleswig-Holstein varande
svenskarna till omkring .’i,000. Sammanlagdt minst 7,000 svenskar skulle,
sålunda iir 1809 hafva sökt sig arbete i Nordtyskland.
7 —09007S 15. jLmigralionsutrcdninffcii. liiltiffa XX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
