Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND.
99
Om ock utvandringen under de följande ären något minskade», så
fortforo dock klagomålen. Stöten till frågans förnyade upptagande gafs först
1882 genom en skrifvelse frän konsulatet i Lubeck till Utrikesdepartementet
den 12 juni s. ä., innehållande, med påpekande af de svära missförhållandena
vid denna utvandring, ett detaljeradt förslag att, i analogi med föreskrifterna
angående emigranters befordring till främmande världsdelar, pä lagstiftningsväg
söka bereda äfven dessa utvandrare något skydd mot förekommande öfvergrepp.
»Otvifvelaktigt är», säger konsuln, »att utvandringen af tjänstefolk till
Tyskland, hvilken sedan är 1868 fortgått, är till skada för Sverige, i
synnerhet genom den tillväxt, den årligen gifver at proletariatet och
fattigvårds-tungan inom landet. De ordentliga och arbctssamma utvandrarne stanna
vanligen i Tyskland, hvaremot de försupne, sjuklige och orkeslöse samt de för
brott, och öfverträdelser straffade mest hemskickas till Sverige för att, liksom
de många i sedligt hänseende fördärfvade pigorna med deras barnskaror, falla
fattigvården i hemlandet till last. bor närvarande sker icke sä litet för att
befordra utvandringen af svenskt tjänstefolk titi Tyskland. De tyska
agenterna här i l.iibeck, kallade sGesimicmöbler» och till yrket ofta krogare, hafva
fria resor fram och tillbaka på de svenska ångbåtarna. Såsom handtlangare
i Sverige begagna de dels i deras tjänst varande svenska drängar, dels ock
stationskarlar, krögare, smadamer» etc. Af dessa medhjälpare plägar äfven
tjänstefolket, aflämnas ombord å hitgåcnde ångare. Såsom säkerhet för
pas-sagerarcafgifton mottager befälhafvaren ofta Hyttningsbevisen, mot hvilkas
utlämnande tjänstefolksimportören betalar öfverfarten. Påtagligt är, att ett
utan på förhand afslutadt kontrakt under sådana omständigheter hitkommct
tjänstehjon belt och bältet är i agentens händer; och förekommer det ej sällan,
att svenska tjänstflickor, i synnerhet; om de se bra ut, placeras i värdshus
och andra mindre goda ställen långt från Lubeck.»
Skrifvelsen öfverlämnades af Utrikesdepartementet den 25 augusti till
Civildepartementet, som den 1 sept. remitterade den till Kommerskollegium.
Till en början inhämtade Kollegiet yttrande af Kungl. Maj:ts Befallningshafvande
i de södra länen; och framgick det af dessas uttalanden, att de af konsuln i
Lubeck påpekade svåra följderna af ifrågavarande tjänstefolksvandringar,
mångenstädes gjorde sig i hög grad kännbara, och det ej mindre beträffande
utvandringen till Danmark än till Tyskland. I sitt den 31 december 1883 till
Kungl. Maj:t afgifna utlåtande visar sig ock Kommerskollegium uppskatta
frågans betydelse. Om än någon gäng öfverdrifna uppgifter förekommit, yttrar
Kollegiet, vore det likväl otvifvelaktigt, att det till Tyskland och Danmark
utvandrade svenska arbets- och tjänstefolket mycket ofta a den främmande
orten underkastades oförskylda och i hög grad behjärtansvärda lidanden. Det
vore ock ett obestridligt faktum, alt ifrågavarande utvandring förorsakade
högst betydliga utgifter ej mindre för statsverket, som finge ersätta kostnaden
för heniförskaftåndo af ett betydligt antal af dessa utvandrare, än äfven för
de kommuner, som sedermera nödgades taga vård såväl om utvandrarna, da
de vanligen i ett alldeles utblottadt tillstånd samt med mer eller mindre
skadad hälsa och nedsatt arbetsförmåga återkommo till sina hemorter, som
ock ofta deras i utlandet födda minderåriga barn. Kollegiet ansåg därför,
att åtgärder mot dessa missförhållanden borde vidtagas. Men att auktorisera
agenter för värfuing af tjänstehjon till utlandet fann Kollegiet »i hög grad
motbjudande», hvadan det yrkade, att ingen matte utan vederbörligt tillstånd
uppträda som agent för anskaffande, mot betalning, af tjänstehjon, vare sig
tjänster erbjödos inom eller utom riket.
1 enlighet med af Kollegiet framlagdt förslag utfärdades så Kungl,
kungörelsen den 28 november 1884 sangående kommissionärer för anskaffande at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
