Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Öfriga Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 KMMRATIONSllTltEDXINaEN. BILAGA XX. SVENSKARNA I CTJüANDET.
svenska folk: ’Den franska protestantismens moderkyrka». — Dess siste pastor
var C. C. Gainbs. lian liar efterlämnat ett vackert minne, i det lian under
revolutionens gräsligbeter stannade kvar i Paris som en skyltvakt pä en
öfvergifven post för att värda den lilla rest af församlingen, som blifvit honom
trogen. Först vid fredsbrottet mellan Sverige och Frankrike är 1806,
nödgades ban liiiiina sin post.»1
Ar 1878 fingo svenskarna äter en kyrka i Paris. Da (loss läge
sedermera befunnits olämpligt, har egendomen försålts, och för närvarande år man
i färd med att Uppföra en ny kyrka, till hvilken älven svenska staten
lämnat bidrag.
Af orter utanför Paris utöfvas i Calais (med bistå tion i Diinkerque)
regelbunden verksamhet af Svenska kyrkans sjömansmission i det därstädes
befintliga svenska sjömanskapellet, invigdt år 1893. 1 Marseille underhåller
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen svensk sjömanskyrka, med, såsom vanligt,
läsrum. I JJankerqtte tinnes också ett svenskt läsrum för sjömän.
De svenska föreningarna i Frankrike äro alla förlagda till Paris.
Desamma äro: Svenska sällskapet, stiftadt år 1801 såsom svenskt-norskt, men
rent svenskt sedan 1906; Svenska föreläsningsföreningen, stiftad 1902; samt
Svenska understödsföreningen, stiftad 1900, äfvenledes efter upplösning af en
förut med norrmännen gemensam förening. Svenska kören bildades 1907.
Inom damklubben I,a Fram;aisc» finnes numera en svensk sektion.
IJelt nyligen har, såsom bekant, bildats en fransk-skandinavisk bank,
som kanske skall blifva af stor betydelse för utvecklandet af våra förbindelser
på den internationella penningmarknaden.
Schweiz. Till detta land uppgifvas under de trettio ären efter
1880 i allt l!l(i svenska emigranter hafva begifvit sig, medan under
samma tid 21(i personer från Schweiz inflyttat till Sverige. Antalet
svenskar i Schweiz uppgafs vid 1900 àrs folkräkning till 240
(svenska undersåtar). Vid fördelningen på kantoner skiljer den
schweiziska statistiken ej mellan svenskar och norrmän, men högsta siffran
uppgifves för Zürieb. 1 oktober 1911 har bildats, i Xeuehätel, en
svensk förening, omfattande Schweiz i dess helhet.
Österriko-Ungorn. Antalet emigranter till Österrike eller
Oster-rike-Ungern uppgifves i vår statistik för de trettio åren 1881 1910
till sammanlagdt 748 personer, hvaremot immigranterna från
Österrike under samnia tid uppgifvas ha varit 1,108. Pä de tre årtionden»
fördela sig siffrorna sålunda:
Ären 1881/1890 . ................ 47 86
1891/1900 ..............20! I 3öf)
• 1901 1910 ................ 492 727
I fråga om invandrarna erinrar man sig särskildt de österrikiska
arbetare, som införskrefvos vid anläggningen af Oskarsströms juteVäfnadstäbrik
i Halland.
Svenskarna i Österrike återfinnas naturligtvis till största delen i Wien.
Sedan är 1907 existerar därstädes också en Svensk förening.
1 Carl Renström, i Årsbok 1909, utgifven af Riksföreningen för svenskhetens
bevarande i utlandet.
Utvandrare.
Invandrare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
