Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA.
1<)3
nes helige», och huru önskvärdt det är att i görligaste män en horn sättes
för denna osunda propaganda.
Samtliga de nitton stater eller territorier, i hvilka svenskarna nå till 2
procent af hela folkmängden, äro belägna norr om 36:te breddgraden. Af
de sista koll. i Tab. 15 synes att. det ringa antalet svenskar i sydstaterna
icke heller nämnvärdt ökats. Dock må erinras om, att denna tabell icke
gär längre än till år 1000. Åtskilliga underrättelser gifva vid handen, att
sedan någon tid en bestämd agitation pågår i Amerika, med syfte alt locka
ett. större antal svenskar till Södern. Med hänsyn bådo till klimatet och
andra omständigheter se tänkande svensk amerikanare denna rörelse med ovilja
och hoppas, att den icke skall röna någon större framgång.
Af betydligt intresse är att efterse svenskarnas antal inom vissa större
städer i Amerika, öfver hufvud visa sig svenskarna mera än dc flesta andra
främmande nationaliteterna hålla sig till landsbygden. Af samtliga
främmande-födda hade 49’s %, alltså vid pass hälften, slagit sig ned i större städer (med
öfver tjugufem tusen inb.), men af svenskarna endast 3G’3 %. Nästan tvä
tredjedelar hade således stannat på landet (eller i de mindre städerna). Dock
äro norrmän och danskar ännu mera landskära än svenskarna.
Svenskarnas antal i hvar och en af de städer, där dc äro som mest
talrika, framgår af Tab. 17. Densamma upptager dc städer, där
svenskarnas antal uppgår till 3,000 personer eller däröfver. Då siffrorna äro så gamla
som från år 1000, har det ej synts vara af tillräckligt intresse att upptaga
flere städer iin så.
Högsta antalet svenskar, eller mer iin 100,000, återfinnes i Chicago. I
denna stund är naturligtvis siffran åtskilligt högre. Inemot hälften så stor
är (len svenska befolkningen i den stad som kommer därnäst, eller New York.
Relatift taget utgöra svenskarna vid pass (i % af Chicagos folkmängd, men af
New Yorks föga öfver 1 1 de stora svenskbygderna i Minnesota, Illinois, lovva
o. s. v. finnas naturligtvis många småstäder, diir svenskarna rent af utgöra
pluralitet af befolkningen. Af större städer nå de högst i Röck lord, III.; al
dess 31,000 inb. är 1000 voro 12,500 svenskar, alltså ej mindre än 40 v
1 Minneapolis utgöra svenskarna 19 i Duluth 17 och i S:t Paul 12 °y,
samtliga dessa städer ligga i Minnesota. I Worcester, Mass., den stora
fabriksstaden, utgöra svenskarna 10 i Superior, Wise., 17 "i; i New Britain,
Conn.. 12 %; i Sioux City, Iowa 9 i llrockton, Mass., 8 -i; i Taeoma, Wash.,
8 >; i Omaha, Nebraska, 8 %; i Salt l.ake City, Utah, 7 %; i Des Moines, Iowa, 6 ...
Om svenskarnas yrken i Förenta Staterna lämna folkräkningarna
därstädes rätt utförliga upplysningar. Såsom »svenskar» räknas
därvid personer af »swedish parentage», hvarmed man menar personer
med antingen båda föräldrarna af svensk börd eller med en af
föräldrarna född i Sverige ocb den andra i Förenta Staterna.
Begränsningen är något egendomlig, men vi få ta den sådan den är. Hela
antalet svenskar i denna mening af ordet uppgick år 1900 till
1,081,71(1.’ Bland dem voro .ri7ö,477 män ocli 50ß,233 kvinnor.
Yrkesfördelningen är nu gjord egentligen endast för dem af dessa, som
äro sysselsatta med förvärfsarbeto, - - familjemedlemmarnas klassificering har
man ej brytt, sig om. Med förvärfsarbete voro då sysselsatta i allt 302,014
män och 81,148 kvinnor. På de större huvudgrupperna fördelade sig dessa
på följande sätt:
1 Siffran stammer ej fni|t med talen i Tab. 10; differensen är ej förklarad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
