Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarnes Amerika och Amerikas svenskar af P. G. Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 KMIOBATrOXSUTREDNTNUKN. BIL. XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
Men en tvedräktsbrand låg i åttio år och glödde under frihetskrigets
aska, och först, sedan den flammat ii)>i> och bränt ut i inbördeskriget, var den
»nationella samlingen» fullbordad.
Det är vid denna tidpunkt svenskarne börja att komma. Hvad betydde
Amerika för dem?
Det betydde frihetens land, landet där allting var fritt, från samvetet
till jorden, viddträngtarnes land.
De, lika litet som Kolumbus’ andra efterföljare, ha funnit allt hvad do
hoppats. Men somligt ha de funnit, och mycket som do icke väntat ha de
också funnit.
Det iir egendomligt att iaktta den amerikanska nationens utveckling från
det, ögonblick, då det europeiska beroendets nalVelsträng afklipptes. Under
inflytande af nya lifsförhållanden, där själfva klimatet svängde mellan
våldsamma ytterligheter, uppstod pä de medförda själfrådighetstraditionernas grund
en alldeles ny ras, en redan i hufvudets form och kroppens byggnad
utpräglad modifiering af den indoeuropeiska rasen. I Nya England mätte man
ännu ined europeiska mått. Samhällena voro små, staterna smil. När
prä-riernas orörda gränslöshet gick upp för puritanättlingarnes fattningsförmåga,
var den gamla skalan ej vidare tillräcklig. Järnvägarne slogo världsdelen i
band — nationens och bolagens järnvägspolitik söker i framsynthet sin like.
i »ch hvad fanns icke här att göra sig till herre öfver! llorisontvida, af
naturen färdiga åkrar, och bakom hvarje horisont en ny med lika lätta
möjligheter! Här funnos de omätliga skogarna, här fanns kol, här fanns järn,
här fanns guld. 1’iket och rikedomen växte inför ens ögon, och innan man hunnit
drömma det omöjliga, hade det inträffat. I dag blockhus, i morgon Chicago.
Nothing was too good to he true. Always room for one more.
Sugningen från Europa blef enorm. Och vi svenskar hade väl icke
varit oss lika, om vi icke till sist kommit på att »göra likadant, och följa
med och göra det — till öfverdrift.
Det hade ju varit för mycket begärdt af amerikanarna, att de inte skalle
i mängt och mycket fortgå i den gamla roffarandan. Nu är en förändring i
färd med att ske. Det bejdlösa himlastormandet har efterföljts af besinning.
Man kan i längden icke endast suga jorden med skördar, utan att hjälpa
den igen; man kan icke i oändlighet hugga och sköfla i skogarne. Jord
börjar kosta något, det börjar kosta möda att bruka den. Det börjar bli
litet trångt på sina håll, till och med under denna vida himmel. Detta Och
mera sådant börjar man komma underfund med. Men det är icke säkert,
att svenskarne på det, bela taget ännu hunnit —- göra likadant. Och därför
kan det hända, att yngste bror landstiger i ett något annorlunda Amerika än
han på grund af äldste brors erfarenhet tänkt sig.
Tyvärr har jag endast tillfälle att med dessa alltför hastiga drag skissera
upp det allmänna perspektiv, hvarunder jag ser vår insats i Förenta Staternas
utveckling. För att alls förstå den djupgående förvandling svensken undergår
i Amerikas luft, första hvad det är som gör svensken till amerikan, har det
först och främst, varit, nödvändigt att söka bilda sig en uppfattning om del
amerikanskas genesis och naturnödvändiga förlopp. Engelsmannens
kolonisationsprinciper ha alltid varit två: den ena att alltid förbli engelsman — hvad
är det för en själfaktning som kastar bort sig själf? — den andra att stanna
och trifvas och skapa sitt hem pä platsen i stället för att sitta och längta
efter något på andra sidan hafven. Hvad dessa kolonisationspriuciper i
Amerika ledt till, ha vi nyss sett. Hvad under dä, att svensken, när han
blir utsatt för ett sà. starkt moraliskt tryck, formar sig så troget därefter?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
