Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - I. Uttalanden om svenskarnes ekonomiska ställning i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA.
1<)3
af annan nationalitet och olika lefnadsstandard komma i de bortflyttades ställe.
Och om också do kvarblifna ej äro förgätna af sina gamla vänner, är det ej
så underligt, att de bli mer eller mindre försummade. . . .
I)en svenska immigranten är mycket stillsam och anspråkslös, och i
åtskilliga fall ytterst känslig och lätt nedslagen. Storstadens lif och bråk verkar
hart när skräckinjagande på den unge mannen, som kommer från de lugna
landtkommunerna i moderlandet. Men nutida immigranter äga en stor fördel
däri, att det svenska folket pä platsen förvärfvat ett godt rykte för ärlighet,
redlighet, villighot, intelligens och arbetsduglighet, så att under normala
förhållanden ha vi ingen svårighet att finna anställning lör dem, som söka
sådan. . . . Den stora majoriteten är ihärdig och kvarstannar lång tid i
sina respektive sysslor. Mänga, som vi anskaffade platser för 12 eller 14 år
sedan, inneha alltjämt desamma och åtnjuta sina arbetsgifvares fulla förtroende.
De största och bäst kända affärshusen i Chicago äro vidare våra ständiga kunder
i fråga om arbetsauskatfning. ... Så långt som möjligt uppmuntra vi de
unga männen att begifva sig till landt.distrikten. Ty, ehuru det svenska
folket har ett högst betydelsefullt anseende i staden, är det dock som pioniärer
å nordvästerus vida prärier och i egenskap af farmare, som det förtjänat den
evärdliga tack, som den amerikanska nationen är skyldig detsamma. . . .
De svenska tjänsteflickorna äro allmänt omtyckta för sin snygghet,
intelligens och villighet alt. arbeta. Många af de bästa hemmen i staden erhålla
sina biträden genom oss. . . .
Nödstiilldhoten bland svenska immigranter iir i de flesta fall beroende på
familjeförsörjarens sjukdom eller död. Dryckenskap hos föräldrarne är en ofta
förekommande orsak till elände. Försummelse eller afvikande är orsak i
åtskilliga fall. Lungsot är den mest utbredda sjukdomen och den mest envisa
fiende, soin vårt folk har att möta. . . .»
Dessa uttalanden må afslutas med några personliga iakttagelser frän mina
resor.
livad först beträffar immigranternas behandling, sä är det ott faktum,
att den på sista tiden väsentligt förbättrats. Detta gäller särskildt den största
immigrantstationen Ellis Island, New York, som under sin nuvarande chef,
Kobert Watch om, genomgått en mycket välbchöflig omdaning. Efter alla
uppgifter att döma, voro förhållandena där för icke länge sedan rent ut
skandalösa. Att älfven nu klagomål förekomma är naturligt, men pä det bela taget torde
dock anordningarna därstädes kunna sägas vara någorlunda tillfredsställande.
Detsamma kan tyvärr ej påstås om hvad som göres för att distribuera
do oerhörda immigrantskaror, som under goda tider strömma in i landet. För
ej länge sen funnos faktiskt inga af riksregeringen ledda arbetsförmedlingar
och upplysningsbyråer att tillgå för de tusentals människor, som dagligen sökte
sig in i t. ex. New Yorks och Chicagos storstadsvimmel. Då man vet, af
hvilken utomordentlig betydelse immigrationen är för Amerikas näringslif, är
det berättigadt att beteckna detta förbiseende som oursäktligt. Det har ej
allenast resulterat i att en bel del okunniga människor råkat ut för bedragare
och, hvad kvinnorna angår, försvunnit nr deras led som förmå föra ett
ordentligt lif, utan det har tillika varit en framträdande orsak till att så många
immigranter »fastnat» i New York och förvärrat bostadsnöden, arbetslösheten
och fattigdomen i denna världsnictropol. Aktningsvärda försök ha visserligen
gjorts pä privat väg att åstadkomma en behöflig arbetsförmedling, men de ha
i det bela misslyckats. Just i dessa dagar har dock ännu ett privat försök
gjorts att grunda en fri förmedlingsbyrå i New York.
För något mer än ett är sedan upptog emellertid Rikets
Immigrationsbyrå slutligen denna fråga, och en förmedlings- och upplysningsbyrå upprättades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
