Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - I. Uttalanden om svenskarnes ekonomiska ställning i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 EMIGR. ATIONS UTR E D XI NG EN. BIL. XX. SVENSKARNA T UTLANDET.
Ku mycket allmänt utbredd åsikt bland äldre svenska emigranter är, att
de af deras landsmän, Amerika nu får mottaga, äro af sämre kvalitet
ån förr. Anmärkningarna gälla framförallt bristande arbetslust, socialistiska
ocb anarkistiska tendenser, benägenhet för dryckenskap o. s. v. Många
far-mare ha lör mig uppgifvit, att de under inga omständigheter vilja engagera
nykomna sveuskar, och en i immigrationsfrågan mycket sakkunnig svensk
förklarade, att blott 20 af de nutida emigranterna vore jämförliga med forna tiders
kraftiga, arbetssamma och laglydiga släkte. I nära sammanhang med denna
uppfattning sta de intryck, som svensk-amerikanare erhållit om svenskarne
under resor i hemlandet. Mycket vanligt är, att de funnit det för dem så
kära moderlandet vara stadt, hart nära, sin undergång. Det som mest synes
ha frapperat dem, är den ringa arbetskvantitet, som presteras, »det själfsvåldiga
och samhällsfarliga agiterandet bland arbetarskarornas, den framträdande
dryckenskapen och framför allt det gudlösa svärandet. Lika djupt som de älska
sitt hemlands natur, lika stort är det svalg, som skiljer dem från den nutida
svenska arbetarklassen. Det bör dock tilläggas, att denna uppfattning är
framförallt framträdande bland västerns landtbefolkning.
Huruvida den ofvan anförda anmärkningen mot de nutida emigranterna
är berättigad, har jag sökt utröna genom samtal med sakkunniga personer,
men utan att komma till något resultat, emedan omdömena äro så belt mot
hvarandra stridande. Jag är böjd att, tro, att de, som uttala sig mest bestämdt,
döma efter en eller annan obehaglig erfarenhet, därvid förglömmande, att
under alla emigrationsperioder funnits lättingar och bedragare. Att de
emigranter, som komma från landsbygden, äro i det stora hela af samma
material som de forna nybyggarne, skulle jag vara böjd att tro; men å andra sidan
håller jag före, att ett färre antal af nutida emigranter äro villiga att nedlägga
sä mycken kraft och utstå, så oerhörda umbäranden, som 1860- och
1870-talens amerikaresande. De, som den tiden begåfvo-sig till det nya landet, hade
inga vänner och hjälpare att lita till, de måste utstå mödor, jämförda med
hvilka nutidens besvärligheter äro obetydligheter, och de måste därför i alla
afseenden vara utvaldt folk. för hvilka framgången utgjorde lika mycket ett
personligt intresse som en nationell hederssak. Numera har ju emigrationen
en belt annan karaktär. Det bör också ihågkommas, att de äldre
emigranterna redan i sitt hemland tränats i en lifvets skola, oändligt mycket härdare
än den, som dessa dagars emigranter genomgå — en omständighet, som
ytterligare försvårar de olika emigrantgruppernas förståelse af hvarandra. När till
allt detta lägges, att mången, som pä amerikansk botten fördömer den svenske
arbetaren, fått en stor del af sin kunskap i ämnet genom någon braskande
tidningsnotis, exempelvis sa lydande, att den svonske arbetaren af sina ledaro
tillrådes att väpna sig med en dolk i ena handen, en pistol i den andra och
dynamit rundt omkring», så tviflar jag ej på, att. de mörka skildringarna om
de nuvarande emigranternas unde.rlägsenhot och farlighet måste åtminstone
mycket modifieras.
Det ligger alldeles utanför denna undersöknings uppgift, att. söka utröna,
om och i så fåll i hvilka afseenden förhållandena äro för svenskarne mera
lockande i Amerika iin i det gamla hemlandet. Jag kan dock här ej
underlåta, att betona den åsikt, som här ofvan uttalats af immigrationsbyräns
erfarne chef — att de immateriella fördelarna spela en mycket väsentlig roll
i Amerikas lockelse. Om jag undantager do emigranter, som slå sig pä
jordbruk. har jag funnit vida mindre ekonomiska fördelar för bauden än jag
väntade. Visserligen äro lönerna, förvandlade i svenskt mynt, stora inom
nästan alla yrkesgrupper, men sä äro också lefnadsomkostnaderna exceptionellt
höga. om man vill uppehålla den amerikanska lefnadsstandarden. När det vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
