Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - II. Nöd, brott och sjukdom m. m. bland svenskarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 EMIORATIONSUTREDXINGEN. BJL. XX. SVENSKARNA I UTLANDET.
voro ytterst litet framträdande orsaker till brott bland skandinaverna. I själfva
verket stodo de i dessa afseenden främst bland alla nationerna i fråga. Några
siffror belysa nu lämnade uppgifter.
Brottsanledning.
Svenskar och
norrmän.
Procent.
Ofördelaktiga omständigheter . . 20 31 27 99 28 0’J
Brist pä industriell träning. . . 1P7-2 2475 16 50
Dryckenskap.......... 4219 27 70 3762
Tyskar.
Procent.
Irländare.
Procent.
I fråga om dryckenskapen som orsak till fattigdom är skandinavernas
ställning gynnsammare. Hvad först fattigvårdsinrättningarna angår, stå
irländarne sämst, bokskrifna. 40" fi % af i anstalterna intagna irländare ha
(Utkommit på grund af dryckenskap. Skandinaverna komma som 11:0 5 med
27■ (i-2 % och tyskarne strax därefter med 25 "i. Om jämförelsen omfattar de
fattigdomsfall, som förekomma inom välgörenhetsföretagen, blir ordningen
mellan nationerna densamma, men procenten betydligt lägre. Irländare äro där
representerade med 29, svenskar och norrmän med lii och tyskar med 14%.
Frågan huruvida de skandinaviska immigranternas barn i
dryckenskaps-hänseende äro ofördelaktigare ställda än andra innevånare i Förenta Staterna
kan ej afgöras, dä statistiken härom intet upplyser. Som ett allmänt erkändt
faktum beträffande alla immigranters barn kan emellertid sägas, att do antingen
dricka mycket mindre eller mycket mer än sina föräldrar. Utvecklingen synes,
som redan nämnts, i Amerika alltmer gå i den riktningen, att befolkningen
delas i två grupper, de helnyktra och drinkarne. Delta är en följd såväl af
klimatets inverkan, som af den i Amerika rådande arbetsintensiteten.
5) Arbetslöshet. Någon tillförlitlig statistik öfver arbetslösheten
förekommer ej. och det är därför ej möjligt att ined någon säkerhet ånge, i
hvilken utsträckning svenskar under normala förhållanden samt under
arbcts-kriser äro ställda utan arbetsinkomst. Genom muntliga upplysningar har jag
fått den uppfattningen, att i New York antalet arbetsvilliga men
arbetslösa personer icke är så stort som man kunde förmoda. Vid de båda
emi-granthemmen bespisades under den svåra vintern 1908 cirka 200 personer
dagligen, mon cn del af dessa utgjordes af sådana personer, som ej under
några förhållanden önskade arbete. Äfven när nöden varit. störst, har man
ej åtagit sig sådant arbete, som ansetts mindre begärligt. Betecknande i detta
afseende är, att vid ett tillfälle under den svåraste arbetslösheten en
landtbrukare i staden New Yorks närhet önskade tvenne jordbruksarbetare och had
föreståndaren för emigranthemmet anskaffa, sädana. Föreståndaren tillfrågade
de GO arbetare, som erhöllo gratisbespisning ä hemmet, om någon ville
mottaga det erbjudna arbetstillfället, men erhöll nekande svar från samtliga, Här
besannades den öfverallt i Amerikas storstäder gjorda erfarenheten, att de, som
en gång hamnat i desamma, i regel äro högst obenägna att taga anställning
vid jordbruk. Delvis kan detta ju förklaras genom ovana vid
landtbruks-göromäl, genom att familjen är bosatt i staden samt genom jordbruksarbetets
obeständighet, men trots detta måste det dock sägas, att erfarenheter, sådana
som den nyss beskrifna, ej bestyrka farhågorna för att någon allvarligare
arbetslöshet iir rådande.
Det torde vara obestridligt, att under arbotskriser befolkningen i sin
helhet lider af större eller mindre ekonomiskt betryck och att under dessa
perioder cn stor del af de besparade medlen måste tillgripas. Tecken därpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
