Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - II. Nöd, brott och sjukdom m. m. bland svenskarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA.
1<)3
Antalet, infödda, hvilkas fäder voro af utländsk hörd och som intogos
under ar 1904, utgjorde 4,652. Af dessa voro 87 svenska ungdomar (40
norska, 903 tyska). De skandinaviska länderna bidrogo med 3’6 \ af hela
antalet. Det största antalet voro irländare, tyskar, italienare och ryssar.
Någon fullt tillförlitlig jämförelse med invånareantalet kan ej göras.
Af do 87 svenska ungdomarne bådo 43 förbrutit sig genom skolkning,
oefterrättlighet o. s. v. och 31 genom stöld m. m. Endast 5 voro
vanvårdade.
Följande siffror från Chicago må meddelas. Antalet under 1900 och
1907 första gängen domstolsförda ungdomliga förbrytare af mankön utgjorde
1,128, hvaraf 58 voro svenskar, 14 norrmän och 221 tyskar. Motsvarande
siffror för flickorna voro: 12, 10 och 93. Hela antalet domstolsförda flickor
var 379. Antalet fattigvårdsunderstödda pojkar, som fördes till domstol under
nämnda 2 år, uppgick till G49, hvaraf 24 voro svenskar, 4 norrmän och 85
tyskar. Antalet flickor af samma kategori uppgick till 583. hvaraf 28 svenskor,
7 norskor och 97 tyskor.
1 staten Minnesotas statsanstalt för förvildad ungdom (State training
school) intogos under är 1907 313 ungdomar. Af de 23 i utlandet födda
voro 5 svenskar, 2 norrmän och 4 tyskar. Af de barn, hvilkas föräldrar
voro af utländsk börd, kommo 2G från Sverige, 25 frän Norge och 48 från
Tyskland.
I skyddshem i Massachusetts, Maine och Pennsylvania har jag funnit
antingen inga eller ett ytterst obetydligt antal svenska barn.
11) Själfmord. Frågan huruvida själfmord är cn bland skandinaverna
relativt vanlig företeelse besvaras af den officiella statistiken sålunda, att
skandinaverna uppvisa ett proportionsvis större antal själfmord än de infödda
ainerikanarne, men att de i detta afseende äro gynnsammare ställda än de
flesta andra nationer. Om hänsyn tages till alla äldrar, uppgår enligt 1900
års Census antalet själfmord pr 100,000 af personer, hvilkas mödrar voro
födda i de respektive landen, till Crg bland amerikanarne, 10’7 bland
skandinaverna, 19*3 bland tyskarne, 22 bland fransmännen. Gynnsammast ställda
voro ryssar och polacker med endast .Vg. Om emellertid hänsyn tages till de
olika åldrarna, hvilket är riktigare, erkallas följande siffror, pä 100,000 inb.
i hvarje ålder:
Skandinaver..........9-4 423 676
Tyskar....... . . . 16’f, 415 60-5
Köinare............19fi 624 50"5
Amerikaner..........7-2 167 165
12) Skilsmässor. Någon statistik, utvisande antalet skilsmässor bland
den i utlandet födda befolkningen, existerar ej. Ty giftermål af immigranter
antecknas ej speciellt. Däremot, känner man antalet skilsmässor, som beviljats
personer, som i utlandet ingått, giftermål. Under 20-års perioden 1887—1906
beviljades 23,437 sädana skilsmässor. 879 af dessa rörde svenskar, 510
norrmän, 426 danskar och 3,775 tyskar. Af bela antalet skilsmässor föllo 3*8 \
pa svenskarna, medan de representerade ö-5 af den i utlandet, födda
befolkningen. Till jämförelse må nämnas siffrorna rörande England: 8’t, 12*7,
Tyskland: 16*i, 25-8 och Irland: 1*9, 15’6. Det ringa antalet skilsmässor bland
irländare torde delvis kunna förklaras af deras katolska religion, som i regel
ej tillåter skilsmässor. Som bekant äro skilsmässor synnerligen talrikt
förekommande bland den amerikanska befolkningen.
15/45 år. 45/65 &r. 65/o> är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
