Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - IV. Några siffror berörande den svenska stadsbefolkningens ekonomiska ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 EMIGRATIONStilREDNIKOEN. BILAOA XX. SVENSKARNA 1 UTLANDET.
som nybyggare i de mya» staterna; att. de äfven i industriell verksamhet äro
högt uppskattade; och att man antagligen sist afskedar svenskarne, då pä
grund af ekonomiska kriser arbetarstammen måste minskas.
Vid bedömandet af svenskarnes ställning bör man emellertid noga skilja
mellan den jordbruksidkande befolkningen och den del, som bor i städerna.
Egna och andras iakttagelser hafva bibringat mig den bestämda uppfattningen,
att de, som slå sig pä jordbruk och som äro lämpade och villiga för detta
lefnadskall, äga väsentligen mycket större utsikter iin de. som hamna i städerna,
särskildt storstäderna New York och Chicago. Med dc villkor, som hittills
förekommit beträffande immigranternas jordförvärf, är det knappast underligt,
att den, som ger sig till jordbrukare, skall ej allenast kunna skaffa sig sin
bärgning utan därjämte göra betydande besparingar. Hvad däremot
stadsborna angår, är först, och främst arbctstillgången för dem mycket tnera ojämn,
hvarför dc under kristider, sådana som den ännu rådande, komma i en svär
belägenhet. Det bar för mig uppgifvits, att svenska arbetare i vissa
storstäder efter en 20-årig vistelse i landet under till det yttre att döma
fördelaktiga förhållanden ej alls förbättrat sin ursprungliga ställning, medan flera
af deras kamrater, som samtidigt anlände till Amerika och ägnat sig at
jordbruksyrket. blifvit halfmiljonärer. I samma riktning går ett annat uttalande
från en af de städer, där den svenska befolkningen iir mest dominerande.
En synnerligen sakkunnig person meddelade mig, att. enligt hans erfarenhet
minst, hälften af den svenska befolkningen var fullkomligt utan några
besparingar.
Mina egna intryck rörande svenskarnes ställning gå i den riktningen,
att visserligen lönerna, frän europeisk synpunkt, äro synnerligen höga, men
att å andra sidan den behållning, som erhålles vid årets slut, är betydligt
myckel, lägre än hvad som kunde förväntas. Och ehuru inga jämförande
undersökningar i större skala gjorts mellan amerikanska och europeiska
arbetares respektive budgeter, skulle jag hälla för sannolikt, att hvad den verkliga
behållningen beträffar, ej stor skillnad råder dem emellan. Förklaringen till
detta onekligen förvånande förhållande får ej alltigenom sökas uti att
lcostna-naderna för födoämnen, bostad, kläder o. s. v. äro större i Amerika: ty en
undersökning skulle antagligen ge vid handen, att vissa viktigare
lifsförnöden-hcter alls icke äro dyrare i Amerika än i Europa (ehuru det motsatta är
förhållandet med andra sådana, särskildt i vissa storstäder). Förklaringen kan
ej heller sökas däri, att den amerikanske arbetaren förslösar mera pengar ä
alkoholhaltiga drycker iin sin europeiska kollega, ty förhållandet är det
motsatta, nämligen att amerikanaren är proportionsvis mycket nyktrare än
curo-péen. Men den verkliga förklaringen är den, att lefnadsxlandarden i Amerika
är sa väsentligt mycket högro än i Europa;1) den är hög ej allenast jämförd
med den europeiska, utan äfven i förhållande till de mot densamma svarande
löneinkomsterna. Man kan visserligen invända, alt lefnadsstaudarden är något
fullkomligt individuellt och att det skulle vara god uträkning att uppbära de
amerikanska lönerna, men hålla sig till den europeiska lefnadsstandarden,
hvarigenom en stor besparing skulle kunna uppnås; och i själfva verket, är
det denna metod, som användes af vissa syd- och östeuropeiska folkslag och
som förklarar dou stora behållning dessa uppvisa i de företagna
undersökningarna. Men hvar och en som vet. hvilken betydelse vanor och
konventionella hänsyn spela inom olika samhällsklassers lif, skall förstå, hvarför den
nämnda besparingsmetoden endast undantagsvis förekommer inom den aktade
■i Niir i andra ställen talas om dc höga lefnadskosthaderna, afses sålunda ej priset
f.ir vissa fOrniideiilicter nian kostnaden för alt. up]ich&lla den giingse lcfaadsstambifden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
