Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - IV. Några siffror berörande den svenska stadsbefolkningens ekonomiska ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA.
1<)3
och ansedda arbetareklassen, hvartill ju svenskarne höra. Dess tillämpning
skulle genast sätta en viss stämpel å arbetaren i fråga, skadlig ur social och
antagligen äfven ur ekonomisk synpunkt. Äfven om den till en tid tillämpas
af immigranterna, skall den säkert snart försvinna åtminstone i nästa
generation, och detta gäller icke minst svenskarne, som så lätt och hastigt insupa
den amerikanska uppfattningen.
Sammanfattningen af det anförda är sålunda, att arbetaren visserligen
»lefver bättre» i Amerika än i Europa, men att den behållning, som särskildt
de mindre yrkeskunniga arbetarne i det förra landet uppnå, är förvånande
liten. Ket är min uppfattning, att. om detta vore kändt af den stora
emigrantskaran före dess afresa till Förenta Staterna, cn ej oväsentlig dämpare af
Amerikafebern skulle erhållas.
llär nedan skola anföras några siffror, som afso att styrka min
uppfattning om de mindre yrkeskunniga arbetarnes ekonomiska ställning.
Det är till cn början af intresse att erfara, hur stor del af svenskarne
äro stadsbor och hur stor del landtbor. Enligt 1900 års Census voro
af personer, födda i Sverige, 3d’.i °’„ boende i städer (med öfver tjugufem
tusen inb.). Jämfördt med de öfriga skandinaviska länderna voro dc svenska
stadsborna relativt öfvervägande i antal, ty endast 22’4 norrmän och 28’i
’i danskar bodde i städer, men om åter jämförelsen utsträckes till andra
länder, är den svenska stadsbefolkningen ej stor. Sålunda lefde. 50’2 % af
tyskarne, 02 * af irländarne. 62’4 % af italienarne i städer.
Under senare tider har emellertid en mycket bestämd tendens gjort sig
gällande bland svenskarne att bosätta sig i städerna.
I ändamål att undersöka lefnadsstandarden bland stadsbefolkningens olika
inkomstgrupper ha i Förenta Staterna företagits trenne vidlyftiga statistiska
utredningar.1) Det är några utdrag af desamma, som jag till sakens belysande
här meddelar.
Don officiella undorsökningon. Är 1903 publicerade The
Commissioner of ]jabor en undersökning rörande lefuadskostnaderna. Den omfattade
cj mindre än 25,440 familjer (tillsammans 124,018 personer) boende, i dc
förnämsta industricentra af Unionens 33 stater och med ett inkomstbelopp af
understigande 1,200 doll.
Af dessa familjer utvaldes 11,150 »normala» familjer, d. v. s. sådana, som
bestodo af man, hustru och högst 5 barn, alla under 14 är. Medelinkomsten
för dessa uppgick till 050 doll. och samtliga utgifter till 617 doll.
Kostnaden för föda belöpte sig till 260 doll. (43-13 %) och bostaden till 111 - o 7 doll.
(18’ia %).
Tages hänsyn till alla dc 25,440 familjerna, visar det sig, att 12,816
hade vid årets slut ett öfverskott, som i medeltal uppgick till 120-84 doll.,
■1,117 familjer hade ett underskott, som belöpte sig till 05-58 doll. i medeltal;
och ej mindre än 8,507 familjer hade blott lyckats att få debet och kredit
att ga ihop. Tages ett medeltal af alla familjer, erhölls ett öfverskott
uppgående till 50-20 doll.
Hvad särskildt beträffar de svenska familjerna (som i denna
undersökning uppgingo till ett, antal af 502), lindé de en totalinkomst af 766-15 doll.,
och deras utgifter belöpte sig till 708-3 2 doll,, hvadan behållningen skulle
oppgå till 57’ss doll. eller 7t>5 ;» af inkomstbeloppet. Fem andra nationa-
Eighteenth Annual Roport U. S. Commissioner of Labor. 1903: ȯost of Living
and retail prices»: More: » Wage-earners lindgets», 1907: R. C Chapin: »The Standard
of I.iving among workingmen’s families in New York City». 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
