Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. SVENSKARNA I UTLANDET - Förenta Staterna - Svenskarne i Förenta Staterna af G. H. von Koch - IV. Några siffror berörande den svenska stadsbefolkningens ekonomiska ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 EMIGRATIONStilREDNIKOEN. BILAOA XX. SVENSKARNA 1 UTLANDET.
För 00 % af medlemmarne Intill........«00 doll.
» 8ö S » > ........ 1.000 >
» 15 * » > » ........ 1,200 .
En a! de svenska föreningar, som räkna högre yrkeskunniga, arbetare till
medlemmar, anser sig kunna bestämma procentsiffrorna till resp. 50, 25 och 25.
Ehuru dessa siffror ej göra anspråk pä någon absolut tillförlitlighet, torde de
dock kunna i nägon mån tjäna att visa den ungefärliga lönestandard, som
svenskarne i New York representera. Större värde erhålla de genom
jämförelse med några uppgifter ä löner, som lämnats af nämnda förbund i New
York samt genom Svenska Nationalförbundet i Chicago:
New York. Chicago.
Grofarbetare.....150—2 no doll. per dag. 1 >5—2 00 doll. per dag.
llamnarbetare . . . .2 00—3*60 > • 30—85 cents pr tim.
Järnvägsarbetare . . . 150 2 00 . 1 #5—2 00 doll. pr dag.
Sp&rvägsarbetaro . . l fiO—2 00 > • > 1-85—2t)0 > > >
Snickare...... 3 00—5 00 . • >
.Mnrare...... . 5"0(|—580 > > > 62 1 i cents pr tim.
Skomakare.... 2:00—2 56 » > •
Jlöbclarbetare .... 5 00 » • > 45 • » >
Smeder....... 300—500 • • > 32—38 » > .
Järnarbetare..... 4 50 > > »
Bukbindare......8’0Ö • > > I960 per vecka.
Skräddare...... 3 00 4 00 > » > 45 cents per tim.
Bagare ...... 15 doll. per vecka. 13—17 doll. per vecka.
Det är lätt att. räkna ut, att flertalet af dessa yrkesgrupper icke när upp
till det önskvärda inkomstbelopp af 1.100 doll., dä först någon egentlig
besparing är möjlig. Om antalet arbetsdagar per är beräknas till 300 och
hvarje sådan arbetsdag är upptagen med inkomstbringande arbete, kräfves en
dagaflöning af 3■ 5o för att nä inkomstsiffran 1,050 doll. ilen det är
naturligtvis otänkbart, att en så beständig anställning kan erhållas. Äfven under
goda arbetstider förekommer eu större eller mindre arbetslöshet. 1900 års
Census fann, att 39 •. af de manliga arbetarne voro sysslolösa från t till 6
månader af aret. Den ofvan refererade officiella undersökningen af år 1903
kom till det resultat, att af bela antalet (25,000) familjeförsörjare 49-si
eller i det närmaste hälften, voro sysslolösa någon del af året, och att
medeltalet sysslolösa veckor utgjorde per hvarje man, som varit arbetslös, 9’4.i och,
beräknadt för samtliga männen, 4-? veckor. Detta betyder m. a. o. att, om
beräkningen göres för samtliga arbetare, nära 5 veckor måste dragas af fran
den ordinarie arbetstiden.
Härtill komma de tid efter annan inträdande svåra arbetskriserna, som
kasta stora massor af arbetare ur verksamhet för längre tider. Några exakta
uppgifter äro visserligen omöjliga att erhålla om den grad af arbetslöshet, som
exempelvis under ar 1908 var radande; från fackföreningshåll uppgafs, att i
mars 1909, dä förhållandena voro åtskilligt bättre än året därförut, omkring
2 miljoner arbetare voro sysslolösa. Men äfven om den exakta
arbetslöshetssiffran ej kan uppges, är det utan vidare tydligt, att en sådan
arbetslöshetsperiod skall tvinga dom, som under de goda ären fyort besparingar, att
använda dessa antingen för egen eller andras räkning.
Under sådana förhållanden frågar man sig med fog, huru det är möjligt
för de mindre yrkeskunniga att existera utan att anlita den enskilda
välgörenheten. Svaret är, att man tar sin tillflykt till extra förtjänster genom
kvinnors och barns arbete, genom inneboende o. s. v., och att mannen under
arbetslöshetstider tager tillfälligt arbete, om sådant star till buds.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
