Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professorn D:r Pontus Fahlbeck, Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklara denna moderna folkvandring, hvad Sverige beträffar. Ty
hvilka äro de ekonomiska förhållanden, som en sådan verkan äga?
Och hvadan kommer det sig, att emigrationen äfven under goda
tider och trots den ofantliga stegring af nationalförmögenhet och
arbetslöner, som sedan sextiotalet ägt rum, alltjämt fortfar? Äfven
tycker man, att sedan de senare nått den höjd, som de faktiskt
för närvarande äga i Sverige, flykten från fäderneslandet icke
genast vid minsta stockning i affärslifvet åter skulle taga sådan fart.
T andra länder, i synnerhet Tyskland, hvarest den senaste
depressionen varit starkare än i Sverige, har däraf icke följt någon
stegrad emigration. I sistnämnda land utgjorde den transoceaniska
utvandringen sålunda 1900/02 i medeltal 25,000 personer eller
blott 0.4 °/oo af folkmängden mot samtidigt 4.6 °/oo i Sverige. Detta
bevisar, att särskilda för Sverige egendomliga orsaker härvid måste
vara verksamma. Men hvilka dessa särskilda orsaker äro, kunna
vi ej se af de summariska siffrorna. Därtill kräfves det att gå
djupare in uti företeelsen i fråga och framför allt att
specialisera densamma. Ty de orsaker, som framkalla emigrationen, äro
icke desamma eller blott delvis desamma för män och för kvinnor,
för ungdomen och för de högre åldrarne, för besutne och för
obesutne, ej heller för olika yrken. Det fordras en särskild
undersökning för hvar och en af de olika befolkningsgrupper, som
deltaga uti emigrationen, och slutligen äfven en individual-enquête
för att komma rätt underfund med denna företeelse. En sådan
kan likväl icke en enskild man utföra, utan borde den på officiell
väg verkställas, men icke af en half- eller helpolitisk kommitté
utan af Statistiska Centralbyrån. Det är märkvärdigt, att så ej för
länge sedan skett. En dylik undersökning skulle — utom hvad den
närmast afsåge, att finna orsakerna till emigrationen — i hög
grad bidraga till en väl behöflig kännedom oiri våra inre sociala
förhållanden. Blott några allmänna synpunkter och därtill knutna
anmärkningar rörande emigrationen är allt, som här kan få plats.
För att något förenkla frågan vilja vi blott sysselsätta oss
med den manliga emigrationen. Kvinnornas utflyttning är i
stort sedt blott en följd af och ett bihang till männens, medan å
andra sidan de särskilda orsaker, som kunna förmå unga ogifta
kvinnor att lämna landet, äro tämligen själfklara. De måste
nämligen framför allt sökas uti den oerhördt låga giftermålsfrekvens,
som i Sverige är rådande, och som vållar, att en så stor del af
både kvinnor och män icke stifta familj och sålunda ej ens i det
afseendet få sitt eget. Möjligt är ock, att de ofta mycket låga
löner, som betalas det kvinnliga arbetet inom vissa hemindustrier,
främst sömmerskornas, utgöra en anledning till missnöje, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
