Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professorn D:r Pontus Fahlbeck, Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR PONTUS FAIILBECK.
5
väsentlig orsak till deras beslut att lämna gård och grund och
därigenom befria sig från en ränta, som de ha svårt att bilra och
icke på annat sätt kunna blifva kvitt. Den svenska jordens stora
skuldsättning är i främsta rummet en följd af den lika arfsrätten.
Denna gör äfven, att skulden blir permanent och samtidigt hålles
vid sitt maximum, i det att hvarje artskifte förnyar den upp till
skorstenarne, utan att, såsom förhållandena nu ligga, möjlighet
finnes för ägaren att i sin tid fullborda dess gäldande. Men en
jordskuld, som icke af hvarje generation kan afhetalas, och som
är sä hög, att dess förräntning och amortering kräfver en stor del
af gårdens afkastning, är en ren olycka. Det är på den olyckan,
som cu stor mängd af våra jordbrukare här, och som drifver dem
i landsflykt.
Kommer så till dessa här hemma verkande krafter en
ständig maning från landet därute i form af bref och penningremisser
samt släktingars och vänners besök i hemlandet, så ligger häruti
för alla eii stark frestelse att begifva sig dit ut, där lyckan synes
bjuda allom handen. Ty de mänga tusen och åter tusen, mot
hvilka lyckan aldrig lett därute, utan som blott haft missräkningar
— om dem får man intet veta, och deras varnande exempel blifva
för alltid okända. De personliga förbindelserna med utevarande
landsmän äro tydligen nu mera en af de verksammaste orsakerna
till emigrationen och det dess mer, ju lifligare och ju mera
omtalade dessa förbindelser blifva. 1 det afseendet äro sålunda de
under sista ären gjorda mera offentliga bemödandena att knyta
svenskarne i Amerika samman med hemlandet som ett tveeggadt
svärd. Gärna upprätthålla och stärka vi förbindelserna med de
utflyttade, men säkerligen bidrager detta i sin mån att göra beslutet
att lämna det gamla Sverige för många lättare, än det eljest
skulle vara.
Vända vi oss efter detta från emigrationens orsaker till frågan
om medlen att stäfja den. så är utan vidare klart, att de senare
måste bestå uti undaurödjandet af de förra. Allt annat Ur
palliativ. Att äter råda bot på de orsaker, som framkalla
emigrationen, ar nog i vissa fall lätt, i andra däremot myckel svårt
för att ej säga omöjligt. Sålunda torde det ej vara vanskligt att
finna botemedel mot den fruktan för värnplikten, som drifver en
del unge män ut. Det torde för öfrigt gä af sig själf i den man,
som allt flere fullbordat densamma och kunna intyga, att den
icke är sä farlig, som man tror. Och intill dess denna riktiga
opinion hinner blifva allmän, kan med skäl ifrågasättas, om ej
dessa harhjärtades flykt bör med lämpliga medel förhindras. De
många dispenser, som af Kungl. Maj:t nu meddelas i detta fall,, äro
möjligen mera välvilliga än välvisa. — Hvad åter beträffar den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
