Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professorn D:r Pontus Fahlbeck, Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 EM IflRATIONSUTREDNINOEN. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
nämligen jordens skuldsättning. Tv då det ej är att tänka på att
angripa denna kräfta på vårt jordbrukarestånd och pä jordbruket
i dess rot, den obegränsade lika arfsrätten, så återstå endast medel,
som i andra och tredje hand kunna tänkas verksamma. Närmast
till hands ligger härvid att sätta en lagstadgad gräns för
(utmätningsbar) inteckning i jordegendom, t. ex. vid 40 •» af
taxeringsvärdet. Visserligen lär frän privatekonomisk synpunkt detta
betraktas som ett, ingrepp i äganderätten. Men högre än denna rätt
står statens och det allmännas fordran att i jorden äga ett
skatteobjekt, som icke får omintetgöras genom jordräntans totala
skiljande från besittningen, hvilket sker, då den förra helt går till
skuldräntor och utländska kreditorer. Ett annat mera indirekt
«ätt att hindra detta onda torde vara jordens styckning i småbruk,
ty efter allt att döma äro de helt små jordbruken relativt minst
belastade med intecknad gäld. Och detta sannolikt därför, att de
ej i samma grad utsättas för skuldbelastning vid arfskifte som de
större gårdarne — hell enkelt emedan de äro mindre lämpliga
som pantobjekt. Slutligen är äfven här en bättre skötsel af jord
och kreatur m. m. en väg ut ur svårigheterna. Ty därigenom ökas
utsikterna för hvarje generation att .afplana den skuld, som den vid
gårdens mottagande pålagt densamma. En ständigt fortskridande
utveckling och förbättring af jordbruket med allt hvad därtill hör,
kreaturs- och trädgårdsskötsel m. m., är den första förutsättningen
för att hålla folket kvar på landsbygden och därmed ock att hämma
emigrationens värsta flöden.
Utom och jämte nu behandlade objektiva d. v. s. i yttre
förhållanden grundade anledningar till emigrationen finnas
emellertid äfven rent subjektiva d. v. s. på föreställningar och
meningar beroende sådana. För så vidt som dessa äro blott |iersonliga
och omfattas endast af en eller annan individ, äro de lika litet
som enskilda objektiva orsaker till emigration, såsom
betalningsinställelse och liknande, något att fästa sig vid. Men uppträda de
såsom mer eller mindre allmänna massföreställningar, sa äro de
visserligen att beakta. Och i någon mån synes det verkligen vara
fallet här. En sådan, som det tyckes, rätt gängse föreställning
hos de unge ogifta männen är förhoppningen att i Amerika kunna
fullborda ilen sociala cirkulationen och nå upp till herrskapsklassen.
Denna önskan är uppvuxen frän den allmänna grund till
emigrationen, som vi ofvan skildrat, sträfvandet hos de obesntne att på
äldre dagar få en själfständig ställning. Men den går längre och
uppbäres utom af det nämnda allmänna sträfvandet af en viss lust
till äfventyr och lek med lyckan. I sådan gestalt har denna åtrå
djupa rötter i det förgångna och vårt folks bela skaplynne. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
