Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Doktor Adrian Molin, Sekreterare i Nationalförsamlingen mot emigration, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 EMIGRATIONSIJTREDNINGEN. BILAGA XVtri. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
lade om att göra de värnpliktiges lif outhärdligt. Det svenska
bevä-ringslifvets tragedier äro oskrifna, men de ha afsatt den djupa misstro
mot befälet, i släkt med den allmänna allmogemisstron mot
ämbetsmännen. som blifvit vår försvarsfrågas onda öde, och mot hvilken vi
ännu kämpa. Återigen alltså öfverklassens gamla synder, som vi
alltjämt fä sota för.
Att värnplikten som emigrationsorsak blifvit så ofta öfverskattad
har sin säregna anledning. Om man frågar en manlig emigrant
hvarför ban utvandrar, så pekar ban mycket ofta på värnplikten.
Men detta innebär icke, att den är den afgörande orsaken för honom,
det innebär helt enkelt., att ban inte vet något mera påtagligt att
peka pä, och han tar hvad han hittar.
En emigrant reser nämligen mera sällan af klara bestämda
anledningar. Han reser på grund af en allmän känsla af olust och
missbelåtenhet med hemlandets, hemortens och sina personliga
förhållanden, en smittosam känsla, den som framkallar
»emigrations-febern». Emigrationen är en massföreteelse, som har sin egen
psykologi.
.lag har i det föregående sökt klarlägga några af de olika
faktorer, som i våra dagar bestämma denna, de som kunna anses vara
af mera allmängiltig natur. De påtagligaste och i första haml
drifvande återstå ännu: de ekonomiska.
Dessa få än mindre än de förut berörda underkastas en grof
generalisering. De växla för olika samhällsklasser och för olika
delar af landet. 1 själfva verket ha vi ur ekonomisk synpunkt icke
ett emigrationsproblem utan flera. Industriarbetarens är ett,
jordbruksarbetarens ett annat. Men dessa i sin ordning ha olika
faser. Järn- och metallarbetare resa icke af samma anledning som
de öfvertaliga arbetarskaror den stagnerande trävarurörelsen i
Norrland icke förmår sysselsätta. Och anledningen till emigration är
icke densamma i en öfverbefolkad Dala-socken som i de halft
af-folkade trakterna af Dalsland.
Jag skall emellertid söka föra in dessa ekonomiska faktorer
under några gemensamma rubriker, och ja<; tar först hänsyn till
icke-jordbruksarbetare.
En af de afgörande orsakerna till industriarbetarens emigration
är otvifvelaktigt, att ban anser sig få ett större nettoutbyte af sitt
arbete i Amerika än i Sverige, d. v. s. förhållandet mellan
arbetsförtjänst och lefnadslust,nåder är förmånligare där än här. Man pekar
pä, hur en arbetares möjlighet att spara därute icke bar någon
motsvarighet här hemma. Hvad särskildt beträffar kvalitetsarbetare är
detta också utan tvifvel riktigt.
Ja, svaras det, men arbetaren far också i Amerika lämna en
helt annan arbetsprodukt för sin aflöning än i Sverige. Man häfdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
