- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVIII : Uttalanden af svenska vetenskapsmän /
29

(1910) [MARC] Author: Pontus Fahlbeck, Isidor Flodström, Rudolf Kjellén, Adrian Molin, Gustaf F. Steffen, Nils Stjernberg, Knut Wicksell With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Doktor Adrian Molin, Sekreterare i Nationalförsamlingen mot emigration, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOKTOlt ADRIAN MOLIN.

29

med andra ord, att arbetsintensiteten i Sverige är för làg, men man
erkänner på samma gång, att när den svenske arbetaren kommer till
Amerika presterar han en fullgod arbetsprodukt. Men hvarpå beror
dä detta? Jo, därpå, att den svenske arbetaren i Amerika kommer
in i ett helt nytt system, en organisation af arbetet med en helt annan
effektivitet än i Sverige. Hvem har skapat den organisationen? Det
har nationens ledande klass, och det är en sådan organisation, som
vår ledande klass icke har förmått skapa.

Den svenske arbetaren vinner i Amerika högre arbetsintensitet
och stolthet öfver sitt arbete, hvad han saknar i Sverige, och hvad
han inte får här sä länge öfverklassen kält.ar öfver att hans arbete
är dåligt i stället för att för det. första sopa rent för sin egen dörr
och sedan med allvar och kraft ta i tu med att leda hans arbete till
större utbyte för både näringslifvet i dess helhet och honom själf.

Jag har understrukit, att den duglige arbetaren har större
möjligheter att spara i Amerika än i Sverige. Samtidigt far man
emellertid ieke förbise, att han också lägger sig vinn oin den saken pä ett
annat sätt där än här hemma. Han lär sig genast därute två ting:
att lita på sig själf och på penningens värde för personlig
själfständighet och trygghet mot konjunkturernas växlingar. Man tjänar
sitt bröd, man gnäller sig aldrig till det. Det ligger i luften att
värdera penningen, ta vara pä den. Hemma är den till för att
rulla. Härtill kommer högfärden, som alltid far i en svensk
invandrare — högfärden att kunna visa dem där hemma, hvad han
förmår uträtta, tjäna och spara. Det lider intet tvifvel, att just
högfärden, eller ambitionen, om man hellre vill, är en af de faktorer,
som kraftigast bidraga till att göra svenskamerikanens lycka.

Man får vidare inte glömma, att tjänar svenskamerikanenpengar,så
stå de honom också ofta dyrt. Om i Sverige intensiteten i arbetet är
för lag, sa slår den därute öfver i ett utslitande jäkt. som tidigt
undergräfver hälsa och krafter. Mänga svenskar lida af klimatet,
och den fosterlandslöses, rotlöses hemlängtan fördvstrar lynnet, tür
på nervsystemet.

Dessa svårigheter motverkas dock i hög grad af en viktig
omständighet: svensken förmår i Amerika så som sällan i Sverige
skaffa sig ett hein, hvari han kan finna tillfredsställelse och trefnad.
Jag tror, att denna omständighet är alltför mycket förbisedd. Jag
går sä långt att jag påstår, att den svenske industriarbetarens
emigrationsfråga i väsentlig mån är hans bostadsfråga.

Där en svensk kvalitetsarbetare med efter svenska
förhållanden högsta aflöning t. ex. i Stockholm får vara tacksam att kunna
hålla sig med ett rum och kök i en hyreskasern oeh slippa inneboende,
där bor hans amerikanska kollega i eget hem», med Hera ruin,
badrum och öfriga bekvämligheter, hyrdt eller i verklig mening eget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emusvvet/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free