Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Doktor Adrian Molin, Sekreterare i Nationalförsamlingen mot emigration, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i?2 EMKiRATIONSUTREDfiliVGEN. BILAGA XVIII. SVENSKA VEHCNSKAPSMXN.
framgång, och torde snart nog komma att tillhöra de allmänt erkända
sanningarna. T v fakta tala. De visa för det första, att emigrationen
i regel är störst i de trakter af landet, där jordens uppdelning gått
längst, där alltså de ungas behof af jord icke längre kan tillgodoses
genom fädernegårdarnas fortsatta klyfning, om nämligen dessa skola
kunna kvarhallas vid den storlek, att de under i orten rådande
jordbrukstekniska förhållanden förmå föda sina ägare. De visa vidare,
att de i ekonomiskt afseende ojämförligt vederhäftigaste elementen
af de svenska invandrarne till Förenta Staterna just sökt och funnit
hvad de icke fingo i Sverige: jord att bryta och bruka.
Det kan möta stora svårigheter äfven för den bemedlade
jordbruksarbetaren att finna lämplig jord i läge som passar honom;
ingenting finnes i hemsocknen som lockar, ban är i allmänhet ej nog
företagsam att söka sig jord på andra häll, ofta också mindre hågad,
och söker ban, så är föga gjordt för att underlätta hans sökande.
Vägen till Amerika däremot ligger alltid öppen och inbjudande, den
är känd och hvarom icke, sä finnas alltid villiga händer redo att
peka ut den.
Det är klart att dessa svårigheter betyda ofantligt mycket mera
för den jordbruksarbetare, som vill ha jord, men har litet eller intet
att köpa för. Den kategori, som det härvid i första rummet och
mest direkt kommer an pä, är hemmasönerna.
De ha vuxit upp i ett litet själfständigt jordbrukarehem, och
trots dettas vanligen smii villkor och ekonomiska svårigheter är det
hos dem, som driften till jorden rör sig kraftigast. Hemmasonen
går ogärna till industrien, lian blir ogärna dräng hos en annan bonde
— båda delarna betyda för hans instinkt en deklassering, som han
endast nödtvången underkastar sig. Idealet för honom är ett eget
jordbruk i Sverige. Men hvar skall det tagas! Det finnes flera
bröder i hemmet, men endast en kan fä gården, som är för liten att
delas. Hans del i hemmet, nagra hundra kronor vid ett boskifte
eller redan i faderns lifstid, räcker inte till något nytt hein. Men
den räcker till — en Amerikabiljett. Och öfver till Amerika går
hans väg, vanligen i det ärliga uppsåtet att komma hem igen ined
en sparad summa att köpa sig en gård för i hemsocknen.
Det är i stor utsträckning dessa hemmasöner, som rekrytera
utvandringen, och det, är just dem det, gäller att behålla i Sverige och
vid jordbruket. Men hur skall detta ske? Hemmasonen kan icke
spara, han arbetar i hemmet utan lön, och hemmet har inga resurser
att ekonomiskt träda emellan för honom. Man svarar: hvarför är
han för högfärdig att ta tjänst som dräng eller öfver hufvud arbeta
för andra, så att han kan spara? Frågan är fullkomligt onyttig.
Han tar inte emot några moralkakor. Hans stolthet är också hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
