Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - I. Den italienska utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 EM IflRATIONSUTREDNINOEN. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
bidragen till denna utvandring gifva för närvarande »provinserna»
Palermo, (’aserta, Cosenza, Salerno, Catauzaro, Girgenti, Avellino,
Campobasso, Messina, Bari ocb (’atania — eller, för att använda
indelningen i xcompartimenti», Kalabrien, Basilieata, Abruzzerna,
Sicilien och Kampanien.1 Den permanenta utvandringen är sålunda
lika utprägladt lokaliserad i det sydligaste Italien som den
temporära utvandringen i de nordligaste delarne af landet. i)e mellersta
delarna af landet, med undantag för vissa bergstrakter, äro de af
emigrationen minst hemsökta.
Som vi här vilja anställa iakttagelser endast öfver den
»permanenta» eller egentliga utvandringen, komma vi att ägna var
uppmärksamhet nästan uteslutande At Syditalien samt särskildt at den
förnämsta emigrationshärden därstädes: Kalabrien. I)et måste dock
betonas, att inga skarpa gränser låta sig uppdragas mellan
»temporär» oeh »permanent» utvandring, allra minst hvad Italien beträffar.
Den italienske emigranten bär i regel på det slags djuprotad
fäderneslandskärlek, som predestinerar honom till hemvandring förr eller
senare. La bella ltalia öfverträffas dock icke af något annat land
såsom lifsmiljö — blott man kan finna en dräglig utkomst där.
Vid sidan af den rena säsong vand ringen öfver riksgränsen, uppvisar
Italien talrika utvandrare, som bli borta blott några få år för att
tjäna ihop litet kontanta medel som grundval för en bättre ekonomi
i hemlandet. Det är icke längre ovanligt att italienska
jordbruksarbetare och grofarbetare företaga resan ända till Sydamerika årligen
för blott några månaders bortvaro eller för att stanna borta blott
ett eller annat ar.2 Likväl har i stort sedt den syditalienska
trans-oceaniska utvandringen många grunddrag gemensamma med vår
svenska utvandring till Förenta Staterna, hvadan en del jämförelser
ingalunda torde vara utan befogenhet ocb intresse.
Ar 1876 begåfvo sig 82 procent af de italienska emigranterna
till europeiska länder eller något af de sydliga Medelhafsländerna,
och sålunda blott 18 procent till transoceaniska länder. År 1888
omfattade den förra arten af utvandring blott 30 procent och den
senare 70 procent. Sedan bar proportionen växlat något. Den
uppgick 1906 till ;S". och 65 procent respektive. Tab. 2 visar från år till
är utvecklingen af den transoceaniska utvandringen från Italien.
Hvad särskildt utvandringen till Förenta Staterna beträffar,
uppvisar den en mycket märklig tillväxt — från omkring ett tusental
åren 187(i—77 till 358,569 år 1906 — såsom närmare framgår af
Tab. (jmfr kurva 8 å diagram 1), hvarest dock utvandringen till
Kanada är medräknad.
1 Jmfr Lamborto 1’aoletti, L’Emigrazione Italiana negli ultimi trent’ anni,
Rom 1H08. knp V — = Jmfr Enrico Fcrri, VItalia e l’America Mcridionale,
üis-corso nella Camera dei Deputati, 22 giugno 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
