Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - I. Den italienska utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR GUSTAF F. STEFFEN. 55
Tal». 4-. De italienska sedelntgifvande bankernas diskonteringar och totala
uüåniug*rüreUe.’) I millioner Lire.
Är. [-Diskonteringen.-] {+Diskon- teringen.+} Hela
utlåningen.
1S71...... 1.187 1,549
1872...... 1 ..">67 1.970
1873...... 1,856 2.398
1874 ... . 1.807 2.170
1875...... 1.788 2.077
1876...... 1,559 1,801
1877...... 1,615 1.835
1878...... 1.537 1,731
1879...... 1.794 2.117
1880...... 1,974 2.402
1881...... 2,274 2.543
Inom den ekonomiska statistiken ger han, hvad Italien beträffar,
företrädet ät statistiken öfver de sedelutgifvande bankernas
ut-låningsrörelse säsorn ett känsligt kriterium på konjunkturväxlingarna.
Tab. 1 ger en öfverblick öfver de hithörande förhållandena.
Det behöfs blott en blick pä denna tabell för att konstatera å
ena sidan tillbakagången under åren 1*74 78 samt 1888—97 och å
andra sidan stigningen ären 1871—73 och 1879—87. Däremot äro
dessa indicier uppenbarligen mindre tydliga för tiden efter 1897.
Den italienska varuinförseln uppvisar samma grundtyp af växlingar
åren 1871—1903 — ehuru i mindre utpräglad grad. Däremot ger
en del annan af Sensini anförd ekonomisk statistik inga klara
föreställningar om konjunkturväxlingarna.
Det är tydligt att för olika hinder med afvikande ekonomiska
och sociala förhallanden belt olika områden af den ekonomiska och
sociala statistiken visa sig vara goda vägvisare för studiet af
konjunkturväxlingarna.
Hvad befolkningsstatistiken beträffar, gifva födelse- och
äktenskapsfrekvensen någon antydan om konjunkturväxlingarna — ehuru
ingalunda så tydligt som man ofta föreställer sig, da man förbiser,
att befolkningsstatistiken i våra tider anger en utveckling, som i
många viktiga afseenden är oafhängig af konjunkturväxlingarna
och i stället har sin grund i mera djupgående förändringar uti
det ekonomiska och sociala lifvet och de allmänna åskådningssätten.
Så t. ex. var den italienska mortaliteten i starkare sjunkande under
depressionsperioden 18.S8—1897 än under uppsvingsperioden 1879—
1887. Äktenskapsfrekvensen sjönk något i de daliga tiderna l«7(i—
78 och steg litet 1881, men höll sig oförändrad under resten af upp-
’) G. Sensini, Variazümi. s. 233 och 303.
3** -OHlBtt4. EmigrcUionmtreJningen. liilayn XVIII
1S.S2............3,388 2.599
1883. 2,344 2,520
18*4............2,356 2.5J8
188 5..........3,431 3.639
188 6............4.240 4.438
188 7............4.951 5.181
1888 .... 4,550 i 4.736
188 9............4,500 4.671
181)0............4.171 4,344
189 1............3.785 . 3.993
189 2............3,463 | 3.641
189 3..........3,541 3.700
189 4............2.335 2.544
189 5............1.827 1.970
189 6..........1.897 2.086
189 7...... 1.849 1.971
189 8............2.517 2.639
189 9...... 2,807 3,115
190 0...... 2.171 2.505
190 1............2,299 2.626
190 2............2.451 2.837
190 3..........2.369 2.716
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
