Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - I. Den italienska utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•IG emiorationsi;trei>.\"ini;bn\ bilaiia xvrn. svenska vetenskapsmän.
Till). .">. InfOrselu Ull Italien af stenkol och koks. ’)
Ar.
Ton.
1897............... 1.259.643
1898............... 4.131.524
4,859,556
1900.............. 4.947.180
1901............... 4.838.994
1902............... 5.406.069
1903 .............. 5.546.823
1904............... 5,904,578
1905............... 6.437.539
1906............... 7,673.435
1871................791.389
1875.’....................1,037.4’19
1873 ..........................959.532
187 4..............................1,030.816
187 5..............................1.’ ’59.591
1876.. 1.454.223
187 7...............| 1.329.549
187 8..............................1.325.245
187 9........................1.524.676
188 0.............1 1,737.746
188 1..........................2.073.315
1882 ............................2.180.020
1883........................2.351.092
1884 2.605,051
1885 ..... .... 2,957.436
1886 ............................2.927.092
188 7..............3.583,143
188 8................3.872.905
1889 3.999.117
1890.. 4.354,847
1891 ..............3.916,685
1892 ................3.877,571
189 3............3.724.401
1894 ........................4.696.258
189 5..............................4,304,787
189 6..................4.081,218
svingsperioden, d. v. s. 1882—87. Den sjönk litet, då de dåliga
tiderna började, särskildt 1889 9(1. men höll sig oförändrad under
de dåliga ären 18!ll—95. Liknande förändringar uppvisar
födelsefrekvensen — med den skillnaden att ett stadigt sjunkande af
densamma synes ha börjat med 1890-talets ingång.
Italiens egen produktion af fossilt bränsle består af antracit,
lignit och torf och uppgick 1905 till 824,600 ton och ott värde af
20,697,400 lire. Den varierar föga sedan ett årtionde. Införseln af
stenkol och koks, minus utförseln af briketter o. s. v., uppgick år
1905 till 5,656,844 ton, till ett värde af 141,249,522 lire.* Det är
sålunda tydligt att införseln af stenkol och koks, utan afdrag för
export af kolfabrikater, kan tjäna som en måttstock för Italiens
industriella utveckling och därmed också i viss mån för växlingarna
i Italiens ekonomiska konjunkturer. Tab. 5 ger en öfverblick öfver
växlingarna i denna importsiffra mellan 1871 och 190(1. En
tydligare föreställning om tabellens innehåll erhålla vi genom kurvan
4 a diagram I. Vi se där, att införseln af fossilt bränsle till Italien
steg jämnt och hastigt 1879—1890 samt 1897—1906, d. v. s. under
de allmänna uppsvingsperioderna 1879—87 och 1897—1906. Däremot
finna vi stillastående eller återgång under en stor del af de allmänna
depressionsperioderna 187;i—79 och 1887—97.
Det bekräftar sig sålunda, att de pä diagrammet angifna
konjunktur-perioderna hafva den betydelse vi tillagt dem. En ytterligare
bekräftelse erhålla vi genom att på diagrammet registrera de
mängder hvete oe.li majs, som hvarje år 1884—1905 funnos disponibla
för konsumtionen i Italien. (Jämför Tab. 6.) Af de tvenne
ifrågavarande kurvorna (5 och 6 å diagram 1) talar särskildt den
förra (hvetekurvan) ett tydligt språk. Den fluktuerar 1887—97 om-
’) Ann. Stat. It. 1905-1907. I, 557. 1 Ann. Stat. It 1905-07, I. 419.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
