Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - I. Den italienska utvandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR GUSTAF F. STEFFEN.
71
dualismen, än en förkastelsedom öfver dem. som massvis öfverge
fäderneslandet för att bli ekonomiskt oberoende oeh bärgade. Far
nian icke begära af dem att de af patriotism skola sitta hemma och
svälta, så får man väl icke heller, om man skall vara konsekvent
mot näringsfrihetens principer, fordra att medborgarne at’ patriotism
skola sitta kvar hemma och vara fattiga och beroende, då de ha
energi och duglighet nog att förvärfva bärgning och oberoende i
främmande land med bättre ekonomiska förhållanden.
Den italienska emigrationens utveckling under de sista tio åren
står, enligt kompetenta italienska iakttagares samstämmiga
vittnesbörd, obestridligt i sammanhang med ett allmänt uppvaknande till
ekonomisk själf känsla och framstegslängtan inom den syditalienska
landtbefolkningen. Man talar om en contagio psicologico, uti hvilken
til desiderio di miglioramcnto material c è predominantet.1 Att Italien
vid det 2ü:de århundradets ingång blifvit il paesc classico deWcmi
grazione, un grande paesc esportatore di bracciat- (»emigrationens
klassiska land, ett stort exportland för arbetskraft») beror i mycket
hög grad, men icke ensamt, på de eländiga socialekonomiska
förhållandena pä den syditalienska landsbygden. Vi ha här att räkna
äfven med den lätthet, hvarmed den syditalienska landtbefolkningen
låtit väcka sig till ekonomisk medvetenhet. Landtarbetareländet i
Syditalien är mycket gammalt och är i våra dagar icke värre än
det länge varit — utan tvärt om. Det nya är tanken, att man
kan komma upp ur den ekonomiska dyn i hemlandet — blott man
lämnar detta, särskildt om man söker sig ut till den stora
arbetsmarknaden bortom Atlanten. Här bekräftar sig ater sanningen,
att eländet i sig själft ingalunda alstrar den energi, som lyfter upp
de betryckta och försumpade, utan att härtill fordras erfarenheten
om förbätt ringsmöjligheter oeh öfvertygelsen att armodet icke
är ett nödvändigt eller oundvikligt tillstånd.
Visserligen stanna stora massor af italienska emigranter äfven
i Amerika kvar på ett mycket lagt ekonomiskt trappsteg, och de
italienska kvinnor och barn, som utvandra för att blifva själfständiga
lönarbetare på plantager och i fabriker, blifva ofta offer för den
hänsynslösaste behandling af sina arbetsgifvare.3 Likväl uppvisar
den italienska emigrationen i stort sedt ett öfverskott af ekonomiska
fördelar för de lager af befolkningen, inom hvilka emigrationen gripit
mest omkring sig1 - och det är medvetandet härom som spelar den
afgörande rollen på emigrationens fortgång.
För uppnåendet af en djupare inblick i emigrationens mångfald
af orsaker och verkningar är det icke nog med de allmänna statis-
1 F. Corridorc, l c.. » 14. - - Bernardin» Froscnra, Immlerni problem i
delVemi-yraziane ltal’ana. (icnna. 1907. «. 4 ’ P. Villnri, Sci itti sulla Kmigrazione.
Bologna. 1909, s. 88—89. — * L c... s. 57—&s
4**—0HIÖH4. Einigratiomutretlningen. Bilag" .XVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
