Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg
- II. Den svenska utvandringens likheter och olikheter med den italienska
- Utvandring och konjunkturer i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II. Den svenska utvandringens likheter och olikheter med den
italienska.
Utvandring och konjunkturer i Sverige.
Utvandringen från Sverige efter 18(!0 liar varit underkastad
mycket starka fluktuationer. Såsom framgår af Tab. 11 och
af kurvorna 5 och 6 å diagram II1 iir det fråga om en våldsam
böljegång, uti hvilken skillnaden mellan vågkammarna och
vågdalarna är utomordentligt stor. Den transoceaniska utvandringen
stiger långsamt mellan 1860 och 1867 samt skjuter plötsligt upp till
ett högt maximum 1868—69 för att sjunka ned till en låg nivå
1870—74 och stannar där 1875—78. En ny, ofantlig stigning äger
nu rum åren 1879—82. Efter ett fall 1883—85 uppnås 1887—88 de
högsta siffrorna för hela skedet 1860—1908.2 Emigrationen håller
sig nu på en hög nivå, ehuru med ganska starka fluktuationer, ända
till och med år 1893. Åren 1894—99 uppvisa en relativt låg nivå;
men 1900—1907 ha vi att göra med en ny bölja, som kulminerar i
ett högt läge 1902—03. Aret 1908 är åter nere på samma låga nivå
som 1894 och 1898. Vi iakttaga sålunda mellan 1860 och 1908 fem
vågkammar — 1869, 1882, 1887 88, 1891—93 och 1902 03 — samt
tre låga vågdalar — 1860-66, 1874—78 och 1894—99 — och tre
höga dylika, nämligen 1884—85, 1889—90 och 1905—07.
Hvad beträffar nettoemigrationens förhållande till den totala
transoceaniska utvandringen, så är det först från och med 1880-talet
som en återinvandring i afsevärd utsträckning är att konstatera
från de främmande världsdelarna. Nettoutvandringskurvan rör sig
likväl alltid i sympati med bruttoutvandringskurvan.
De svenska emigrationskurvorna ha sålunda ett synnerligen
egendomligt utseende. De likna alls icke de italienska (jfr
diagram I, 1, 2 och 8). Dessa stiga parallellt med tvenne sådana
ekonomiska utvecklingskurvor som Förenta Staternas tackjärnskurva
och Italiens införselkurva för stenkol och koks (diagram I, 4 och 7).
Däremot har den svenska utvandringskurvan en slående formlikhet
med kurvan för den totala invandringen till Förenta Staterna. Detta
framgår med stor tydlighet af diagram III, hvarest jag utsatt dessa
tvenne kurvor (4 och 5) uti olika skalor, som komma dem att röra
1 Som synes äro kurvorna 5 oeh (i ritade efter helt olika skalor, sä att jäm-
förelser mellan dem lätt kunna vilseleda, om ej skalornas afvikelser noga beaktas.
3 l)å do officiella utvandringssitlroma äro fullständigare efter 1884 än därförut,
|äller maximum i verkligheten sannolikt pä året 1882.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emusvvet/0081.html
