Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Professor D:r Gustaf F. Steffen, Göteborg - II. Den svenska utvandringens likheter och olikheter med den italienska - Utvandring och konjunkturer i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 E M10 RATIONSCT REDNINGEN. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
mässigt äro vida långvarigare än de svenska, händer det dessutom att
amerikansk högkonjunktur och svensk lågkonjunktur delvis
sammanfalla, så att Sverige repellerar som starkast samtidigt med att
Amerika attraherar soni starkast.
All utvandring är samtidigt påverkad af de ekonomiska
förhållandena eller utkomstmöjligheterna i såväl ut- som
invandringslandet - hvartill komma de sociala och kulturella förhållandena
för arbetarklassen i båda länderna. Dessa senare spela
uppenbarligen en mycket ringa roll i den italienska utvandringen, men
däremot en högst afsevärd roll i den svenska. De af
Emigrationsutredningen offentliggjorda brefven från svenskar i Amerika och
andra uttalanden från dessa visa med all tydlighet, att vi, vid
sidan af den svenska utvandringens fluktuerande orsaker, de
ekonomiska konjunkturerna i Amerika och hemma, hafva att räkna med
en konstant orsak: bonde- och arbetarungdomens sociala och
kulturella vantrefnad i hemlandet. Där vår senila, framtidslösa bondekultur
och förtorkade, förkrympta bondearistokratism ännu härska mest
ostörda af nutidsströmningar, där ha amerikabref och påhälsande
emigranter haft lättast att väcka uppmärksamheten för skillnaden
mellan den kvafva samhällsluften i Sverige och den mer lifgifvande
i Amerika.
Dt ekonomiska konjunkturerna i Sverige och i Förenta Staterna.
Bland de tillförlitligaste indicierna på de allmänna ekonomiska
konjunkturernas växlingar i Sverige äro utan tvifvel att räkna
godstrafiken på samtliga svenska järnvägar. Kurvan 1 å
diagram 11 anger absoluta antalet tonkilometer frakt- och ilgods,
befordradt à samtliga svenska järn vägar åren 186(5—1906’. Vi iakttaga
en snabb stigning 1872—77, 1880-83, 1888—89, 1895—1900 och
1903—190(5 samt: ett stillastående eller en återgång åren 1X78—79,
1884- 87 och 1901—02 och dessutom en relativt långsam stigning åren
1867—71 och 1890—94.
Vi skulle sålunda ha anledning till antagandet att de svenska
depressionsperioderna efter 1865 äro följande: 18G7—71, 1878—79,
1884—87, 1890—94, 1901 -02 och 1907—09 — dock med den
urskiljningen, att 1X78—79. 1884—87 och 1901—02 synas uppvisa depression
af vida allvarligare art än 1867—71 och 1890—94.
Uppsvingsperioderna skulle infalla 1872—77, 1880—83, 1888—89, 1895—1900 och
1903—06.»
1 Sundbärg. Siveden. s. 990, och Aperfm, 1908, s. 370—74. — s I frlga oiu äret
1907 ini erinran, att dess torra och större del otvifvelaktigt tillhör högkonjunkturen
och att do dåliga tiderna inhröto först mot årets slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
