Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7(> EMIGRATIONSUTRBDNINGEX. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
föranstaltade enquëter bland svenska emigranter, och bekräftas i viss
man äfven genom den af Emigrationsutredningen föranstaltade, att
en omständighet, som i mänga fall afh ål ler gifta emigranter från
åter-invandring, är de svenska skolornas underlägsenhet i jämförelse med
de amerikanska. Man vill icke beröfva sina barn den förmän, som
de amerikanska comtnon schools bereda dem i form af en för lifvet
bättre afpassad uppfostran. Pä detta område njuter den
nordamerikanska republiken frukterna afgångna statsmäns förutseende verksamhet.
Pä de grundsatser som nedlades i Thomas Jeffersons berömda
>land-or-dinance» af 1785 hvila det nordamerikanska skolväsendets säkra
ekonomiska grundvalar. Enskild offervillighet och ett realistiskt grepp pä de
pedagogiska problemen ha ytterligare bidragit till att göra dessa skolor
till landets stolthet och framtidshopp. Visserligen är deras kvalitet,
såsom naturligt är, väsentligt olika inom olika delar af unionen; men att
detta amerikanska skolväsen i jämförelse med vår svenska folkskola
representerar en väsentligt högre typ, bestrides numera knappast af
fackmän. Och då det numera talas så mycket hos oss om en
praktisk omläggning af vår folkskola, böra vi, bland annat af hänsyn till
vår emigrationsfråga, icke underlåta att studera dessa amerikanska
förebilder. Dessa utmärkas ingalunda däraf att — såsom man hos oss
på klerikalt och konservativt håll synes önska — den verkliga
skolundervisningen undanträngts till förmän för s. k. yrkesutbildning,
utan fastmera däraf, att denna skolundervisning koncentreras på att
uppamma förmåga af egen iakttagelse och egen eftertanke samt pa de
stycken, som äro för folkets stora arbetande massa samt för landets
ekonomiska utveckling viktigast, nämligen kunskapen om naturen
och dess lagar. Det förtjänar säkerligen tagas under allvarligt
öfvervägande huruvida icke ett dylikt folkskoleprogram är för en
nutida stat mera »praktiskt» ur synpunkten att förbereda till en god
yrkesutbildning, än det som behärskar vårt foJkskoleväsen, där
undervisningen, särskildt religionsundervisningen, behärskas af ett
alldeles motsatt pedagogiskt system och där den
naturvetenskapliga undervisningen vid månget folkskollärareseminarium ännu
ligger fullständigt i lägervall. En dylik reorganisation af vår skola
förutsätter emellertid dess frigörande från klerikalt välde. Ty att
kyrkan skulle själfmant intressera sig för t. ex. ett höjande af den
naturvetenskapliga bildningen inom folkets breda lager, lärer icke
kunna förutsättas. I sä måtto bottnar emigrationsproblemet äfven
på denna punkt i uppgifter af rent politisk natur.
En mycket underordnad uppmärksamhet förtjänar däremot
enligt min tanke de stundom framkomna förslagen att direkt
understödja emigrerade landsmäns återresa till fäderneslandet. Visserligen
kunde det tänkas, att ett anslag ställdes till de amerikanska
konsulatens förfogande att med stor diskretion användas för ett dylikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
