Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR NIT,S STJERNBERG.
97
något större men för framtida befordran uppstår, 1 »lott man icke
formellt brutit mot någon reglementarisk föreskrift. l)et skulle icke
skada om, såsom undertecknad hört uppgifvas vara fallet inom vissa
grenar af den preussiska förvaltningen, i våra ämbetsverk infördes
liggare, i hvilken alla, äfven de obetydligaste utslag af bristande
energi och omtänksamhet i tjänstens utöfning, äfven sådana som alls
icke äro straffbara, registrerades, för att sedan kunna konsultens
vid frågor om befordran.
Men skall en dylik strängare anda kunna genomföras inom en
förvaltning, så måste den strömma ut uppifrån, från
administrationens topp. Det är till toppen, som blickarna därvid främst riktas.
Utan skapandet af en öfver ämbetsmannavärlden upphöjd,
själfständig regering, som häfdar folkets och statens rätt gentemot
ämbetsmännens särskilda intressen, kan det svenska förvaltningsproblemet
aldrig lösas. Det är en stor statsmans sak att finna vägen dit. Det
förutan lärer det förblifva olöst — såsom det i stort sedt varit
alltsedan Karl XI:s dagar.
* *
*
I den föregående framställningen liar emigrationsproblemet, i
öfverensstämmelse med undertecknads hela grunduppfattning af
detsamma, behandlats såsom ett alltigenom ekonomiskt problem. Det
som drifver till emigration är enligt denna uppfattning först och
sist franvaron af mot befolkningens ansprak svarande ekonomiska
utvecklingsmöjligheter. Andra motiv, såsom fruktan för värnplikten,
längtan efter större samhällelig jämlikhet, önskan att uppsöka i det
främmande landet bosatta anförvandter, hvilka i myckel stor
utsträckning af emigranterna själfva uppgifvas såsom orsaker till
deras utflyttning, äro i sig icke tillräckliga att framkalla eller
underhålla någon nämnvärd emigration. De kunna vara och äro
säkerligen äfven i hög grad afgörande för hvilka individer som bidraga
till emigrationen, då den ekonomiska expansionen i ett land icke
håller jämna steg med befolkningens anspråk på näringsutrymme.
Men själfva emigrationens faktum beror väsentligen endast af
sistnämnda förhållande. Med all skyldig hänsyn till de olikheter, som
fiirefinnas mellan den nutida svenska och tyska folkkaraktären lärer
man dock till stöd for nämnda påstående kunna åberopa exemplet
från det tyska riket, hvarest emigrationen för 20 år sedan praktiskt
taget alldeles afstannade, ehuru den militära tjänstplikten därstädes
väsentligen öfverstiger den svenska samt de sociala klasskillnaderna
äro minst sagdt lika ntpräglade som hos oss.
Men på samma gång denna emigrationens karaktär af en
väsentligen ekonomisk företeelse betonats, har äfven gjorts gällande, att för
7—101564. Emigrationsutrediiingen. Ililagn XVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:24 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emusvvet/0107.html
