Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR. KNUT WICKSELL.
101
Beträffande utvandringens verkningar ater framhöll jag i den
i>ämnda broschyren, att utvandringen, betraktad såsom en konstant
företeelse, naturligtvis måste anses medföra en ständig kraftförlust
för landet, ml till vida, som det på utvandrarnas uppfostran nedlagda
kapitalet i stort sedt icke mera kommer vårt land utan andra länder
till godo. Hur högt man vill ansla denna förlust, beror naturligtvis
pa omständigheterna. Häknad i pengar uppgår den visserligen till
ansenliga belopp, i rundt tal säkerligen numera till lika många
millioner kronor, som utvandringen räknar tusental individer. Men härvid
måste inan besinna, att det allra mesta af detta uppfostringskapital
består af utgifter för föda och kläder in. m. samt den vård soiu
föräldrar gifva sina barn, och att »återbetalandet» hufvudsakligen
sker därigenom, att dessa barn, när de kommit till vuxna år, i sin
ordning pä liknande sätt få sörja för den nästa generationen af barn
samt i händelse af behof för sina ålderstigna föräldrar. I intetdera
af dessa afseenden kan uppfostringskapitalet tillföljd af utvandringen
sägas ha gått helt förloradt; därest man ej ville anlägga den allra
mest inskränkta nationalistiska synpunkt — och icke ens alltid då, ty
erfarenheten visar, att de utvandrade barnen i regel med samma
ömhet och vanligen på ett lungt effektivare sätt vårda sig om sina
hemmavarande föräldrar (och syskon), än de tonle ha blifvit i
tillfälle till, om de själfva stannat hemma; det ser ofta ut. som om de
häri satte sin högsta stolthet.’
Icke dess mindre kan man ju säga. att om dessa föräldrar varit
mindre ifriga i att uppföda blifvande emigranter, m. a, o. om de
inskränkt sig till ett mindre antal barn, sa skulle de bättre ha kunnat
sörja för såväl dessas uppfostran som för sin egen ålderdom; och
statens och kommunernas utgifter för undervisningen skulle
själf-ia 1 let ha räckt bättre till, om de fördelats pä ett mindre antal barn
detta blir dock endast eu del af den allmänna
befolkningssynpunkten, som enligt min åsikt är för utvandringsfrågan den
ojämförligt viktigaste, och hvartill jag återkommer.
Ha åter de orsaker faktiskt inträffat, som framtvinga en
utvandring, så måste denna, framhöll jag vidare, ur alla synpunkter
betraktas såsom en nyttig och god sak, hvilken det vore högst oklokt
att vilja genom restriktiva åtgärder, af hvad slag det än ma vara,
söka förhindra. Icke blott nämligen måste man antaga, att
utvandrarne själfva i stort sedt och i genomsnitt ga en ljusare ekonomisk
1 Utom det talande beviset af hemsända, större och mindre penningsummor kunna
liärfür anföras talrika uttalanden bl. a. just i de af Emigrationsutredningen publicerade
i dot hclu högeligen intressanta berättelser och bref frän utvandrare, t. ex. de
trohjärtade, om än något oslipade uttrycken i brefvet n:r it frän en nyligen utvandrad
yngling (Bilaga II s. 157 8) ». . . vell, kära. broder, hälsa mumma, att nu är det hon.
som sederar att gä ute i sommar, hon kan be bönderna gå till hell, det är nog att pappa
»ch Du slafvar hos dem; jag skall nog sända dera litet, barn hon scderar att ga och
knoga hvarje dag» o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
