Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR K.VUT WICKSELL.
107
betsodlingen, ha hos många framkallat den föreställningen, att det
intensiva jordbruket skulle ha äfven ett absolut företräde framför
det mera extensivt skötta; och om det förra icke i högre grad, än
som sker, undantränger det senare, så tillskrifves detta — utom
»eftergifvenhet och okunnighet.» — framför allt den förmenta »bristen
på arbetande armar» inom jordbruket; ja man går stundom så långt
som att påstå, att industrien delvis skadar jordbruket genom att
»draga armar» därifrån. Man föreställer sig med andra ord, att om
industriens (jämte utvandringens) dragning på arbetarne upphörde,
sa att mer arbetskraft tillfördes jordbruket, så skulle detta blomstra
upp och löna sig bättre än nu, så att den allmänna ekonomiska
ställningen blefve förbättrad.
Allt detta är enligt min öfvertygelse endast ett missförstånd,
ja påståendet innebär noga taget till och med en själfmotsägelse.
Ingenting kan hindra en jordbrukare, han ma lida än sä stor
brist på »arbetskrafter», att slå in på ett hur intensivt brukningssätt
af jorden han behagar och finner lönande. Han behöfver ju för detta
ändamal endast koncentrera den tillgängliga arbetskraften — t.
ex. sin egen och sin familjs på en i motsvarande grad inskränkt
del af jordarealen och låta resten ligga eller göra sig af därmed.
Om ban i stället föredrar att någorlunda jämnt fördela denna
arbetskraft öfver hela egoområdet, så visar ju detta, att ban inser eller
i alla händelser anner sig på detta sätt få större afkastning af sitt
arbete och af sin jord. Den förlust ban lider genom bristen på eller
dyrheten af lejd arbetskraft kan därför endast vara relativ: genom
anställande till billigt pris af ett lämpligt antal främmande arbetare
skulle ban kunna drifva jordbruket på bela sitt område intensivt,
och då såsom jordegare skörda en kanhända betydligt större vinst
än nu. Men denna vinst skulle tydligen tillfalla honom på
arbetslönernas bekostnad, ty ilet genomsnittliga resultatet per använd
arbetskraft blefve ju på detta sätt nödvändigtvis mindre och icke
större, än vid det nuvarande, extensiva jordbruket. 1
Skillnaden mellan det intensiva och det extensiva jordbruket
är sålunda belt enkelt, att det förra afkastar mera per hektar, det
senare åter (cn i öfrigt rationell skötsel af jorden förutsatt) mera
per arbetare. Det förra är, med andra ord sagdt, en nödfallsutväg,
såsom sådan ytterst viktig och nyttig, för den händelse en redan
uppkommen tät befolkning i ett land icke äger någon annan utkomst -
1 Jag vill härmod icke precis pistä. att jordegarnes så allmänna klagau öfver
bristande arbetskraft alltid och uteslutande härrör af låga egoistiska motiv. Den skulle
göra detta, om egaren alltid hade sin gård skuldfri och själf stode i den arbetsföra
åldern. Tryckes han däremot af höga skulder eller på grund af tilltagande ålder ser
sin egen arbetskraft försvagad, så kan onekligen cn stegring af arbetslönerna inom
jordbruket göra hans ekonomiska ställning så pass bekymmersam, att hans klagan är
individuellt mycket förklarlig oeh äfven mediidsväckande. Mon socialt öller
nationalekonomiskt sedt blir rosonnomanget ickc dess mindre alldeles oberättigadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
