Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR. KNUT WICKSELL.
109
torutseende statsklokhet att vilja försätta en större del af befolk
ningen i dylika förhållanden. Vi begå, fruktar jag, härmed alldeles
samma fel, som skedde under förra hälften af 1800-talet, då man i
en obegränsad hemmansklyfning och allmänningarnes upplåtande för
nyodlingar trodde sig äga ett osvikligt medel att befordra
jordbrukets uppblomstring och befolkningens välstånd. Redan år 183."»
uttalade dock ingen mindre än Esaias Tegnér såsom preses för Växjö
konsistorium häremot några varningens ord:
»Landet üfverfylles af backstugor, bebodda af ett släkte, som icke liar
någon annan förmögenhet än sin arbetskraft; och om denna äfven kan
lifnära dem i goda är, dä arbetsförtjänst ej saknas, så inträffar med hvarje
missväxt, för dem ovillkorligen näringslöshet. och elände. Den vinst för
landets odling, som man af denna befolkning tyckes ha påräknat, har äfven för
det mesta uteblifvit, ty ilen inskränker sig vanligtvis till upphackning af några
kappland för potatisodling och skadar i allmänhet mer skogarna än den
för-bättrnr jorden. l’;i detta sätt har folkmängden stigit och stiger ärligen, men
i samma förhållande och i ett. vida högre stiger äfven armodet, och tabell
verket förvandlas efterhand till en fattiglista. Landets immerära styrka
tilltar, men dess verkliga, som ej kan tänkas utan välstånd, åtminstone cj utan
belåtenhet, undergr&fves därigenom, att. ett. släkte uppväxer, hvars hela
bärgning beror på potatisafkastningen för äret; och Sverige är i fara att fä, hvad
åtminstone på landsbygden hittills ej funnits, ett proletariat1 betänkligt för
hvarje samhälle, men i synnerhet för ett sådant som värt, där lagstiftningen
till en väsentlig del hvilar i allmogens händer.* —
Det är härmed ingalunda min mening att förneka, att ju äfven
från det allmännas sida åtgärder skulle kunna vidtagas för att höja
jordbruksproduktionen i vårt land. I många, kanske de flesta delar
af landet lider jordbruket af bristande kalkbalt i jordmånen eller
bristfälligt vattenaflopp, eller båda. Det är möjligt, att systematiskt
planlagda oeh i stort utförda jordförbättringar här skulle visa sig
lönande, ehuru de på grund af befolkningens fattigdom eller
bristande företagsamhet icke nu kunna komma till stånd. Är detta
fallet-så skulle kostnaderna kunna tänkas bli betäckta därigenom, att det
allmänna — staten, länen eller kommunerna — genom hvars försorg
förbättringarne i fråga utfördes, finge hålla sig skadeslöst genom
upptagandet af en på rättvisa grunder beräknad värdestegringsskatt af
de sålunda i högre växtkraft försatta markerna. Att det allmänna
och särskildt staten äfven på andra sätt, genom en fortsatt
verksamhet för fackundervisningen och genom en klok lagstiftning kan
i hög grad gagna jordbruket, lider intet tvifvel. Till åtgärder af
sistnämnda slag räknar jag för min del ett under nödvändig
försiktighet och skonsamhet verkställdt upphäfvande af jordbruks!nitarna,
i det dessa tullar endast kunna bli till gagn for dem, som vid tiden
för deras påläggande varit egare af jorden — i själfva verket endast
1 I originalet stär »pöbcl>. hvilket ord dock numera fått cn direkt, moraliskt
klandrande betydelse, som det förmodligen ej var författarens mening att uttrycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
