Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR. KNUT WICKSELL.
117
till ett trettiotal millioner kronor om året och någon nämnvärd
införsel af malm äger ej rum. Men hela gruppen :»Mineral* företer
icke dess mindre, hufvudsakligen på grund af den stora införseln
af stenkol oeh koks. ett högst, betydande importöfverskott. Likaså
innehåller gruppen »Metaller, oarbetade eller till en del arbetade», flera
poster (,järn) med stort exportöfverskott och slutar i det hela till vår
favör; men lägges härtill nästa grupp, Metaller: arbeten däraf» så
utjämnas skillnaden helt och hållet, och medräknas äfven gruppen
Fartyg, vagnar, maskiner* o. s. v., så uppstår afgjordt ett dissaldo,
ett införselöfverskott. Härvid bör man visserligen ej glömma, att
importvarorna, såsom belastade med frakt, i var liksom i de flesta
länders statistik upptagas till relativt högre saluvärden än en
motsvarande mängd exportvaror af samma til/ver kning,i eänle; skillnaden
utjämnas till stor del genom svenska fartygs fraktförtjänster, d. v. s,
denna del af vår transportindustri borde rätteligen medräknas, för
att ge en mera exakt bild af vår verkliga s. k. handelsbalans. Icke
dess mindre torde bela gruppen af ur mineralriket hämtade alster
näppeligen — i den mening, som här afses — ge oss något verkligt
öfverskott; och detta är än mindre fallet med de ur djur- och
växtriket hämtade industrialstren, hudar och skinn, oljor, textilämnen
o. s. v., med undantag blott för en enda grupp unns sed leo
nämligen trävaror och arbeten däraf, inbegripet papper oeh
pappersarbeten; hvilken grupp som bekant företer de mest storartade
utförselsiffror, utan någon nämnvärd motsvarande post pä
införsel-sidan. Det är, kan man säga, med vår export af trä och trämassa
(samt i mindre grad snickeri varor och papper) som vi
nationalekonomiskt sedt betala hela vår öfverskottsinförsel af närings- och
njutningsmedel: spannmål, kolonialvaror o. s. v.; och icke blott
detta, utan äfven vår industri är till stor del hänvisad på
träexporten för anskaffande af sina råvaror, sina maskiner oeh t. o. 111.
sin drifkraft. Ingenting kan vara mera vilseledande än att frän
bruttosiffrorna öfver tillverkningsvärdet vid våra industriella
etablissemang vilja sluta till de ifrågavarande industriernas
ekonomiska betydelse för landet. I en mängd fall, där råvaran utgöres
af andra industriers eller af jordbrukets produkter, stundom därtill
fördyrade genom beskattning, eller där kanske både råmaterial,
maskiner och drifkraft hämtats frän utlandet, äro dessa siffror sä att säga
alldeles ihåliga och kunna »kramas ihop» till en ringa bråkdel af
sitt nominella belopp, innan de fa någon motsvarighet i realiteten;
hvartill kommer, att de talrika industrier, som endast genom
tull-skyddet kallats till lif i värt land, sannolikt aldrig skola komma
därhän att få en utländsk marknad för sina produkter. Vår
industris betydelse såsom supplementär näringskälla till jordbruket
oeh såsom tillflykt för vårt befolkningsöverskott ligger därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
