Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR K.VUT WICKSELL.
127
sådan politik icke därior vara förfelad, ty att svenska arbetare få se
sig om i utlandet och lära känna dess förhållanden kan, såsom dr
K. Kempe nyligen med rätta anmärkt, endast bli till nytta, aldrig
till skada vare sig för dem själfva eller landet. Vägen hem är för
emigranten icke längre än vägen bort, i de flesta fall är den vida
lättare, och om utsikterna här hemma bättras, behöfva vi icke tvifla
pä, att strömmen af återinvandrare snart komme att ökas, såsom ju
äfven erfarenheten i dylika fall visat.
Den bekymmersammaste frågan är i själfva verket hvart en
utvandring från vårt land i närvarande stund med framgång skulle
kunna ledas. Förenta Staterna torde snart för emigrationen bli ett
mindre gynnsamt fält, om än för vissa klasser uf arbetare,
framförallt kvinnliga tjänare, utsikterna där fortfarande äro högst lysande.
För jordbrukare åter ställa sig förhållandena sämre, då ju så godt
som allt fritt land numera är upptaget. Om Canadas
lämplighet såsom invandringsland i större skala äro meningarna delade,
i alla händelser har invandringen dit hittills varit ganska ringa,
utom från Storbritannien och Irland. De tropiska och subtropiska
delarne af Nord- och Sydamerika ägna sig uppenbart ej för nordiska
emigranter, icke ens Argentina har hittills erhållit något nämnvärdt
folkbidrag från vara trakter. Från vissa delar at’ Australien göras
i närvarande stund starka ansträngningar för att leda en ökad
invandring dit. Oin förhållandena där i allo motsvara de i form af
broschyrer och cirkulär utsända blomstermålningarna, är jag dess värre
belt, och hållet ur stånd att bedöma.
Möjligen kunde det vara skäl att vända tankarne och blicken
öster- i stället för väster- eller söderut. Af böcker och
resandes beskrifningar får man det intrycket, att de skogiga trakterna i
södra Sibirien skulle genom sina naturförhållanden väl lämpa sig
för skandinaviska invandrare, bättre t. o. m. än för de pä slättlandet
uppfödda ryska bönderna, som nu så godt som ensamma och i stor
skala befolka dessa väldiga områden. Det kan åtminstone sättas i
fråga — och borde äfven närmare undersökas — 0111 icke en
kolonisation, helst en gemensam sådan från de skandinaviska länderna
och Finland (hvilka enligt min åsikt alla äro i ungefär lika stort
behof af emigration), kunde med de ryska myndigheternas
medgifvande äga rum i dessa trakter. Att. ställa sig under tsarväldets
spira kan ju visserligen i närvarande stund i och för sig icke vara
synnerligen lockande. Dock är det ju sannolikt, att äfven i Ryssland
de inre förhållandena efter hand komma att förbättras, och särskildt
bland befolkningen i Sibirien skall, efter hvad det sagts, en långt friare
anda härska än i det egentliga Ryssland — där gäller i än högre
grad och i bättre mening det ryska ordspråket, att Tsaren är långt
borta».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
