- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XI : Torpare-, backstugu- och inhysesklasserna /
15

(1908) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OLIKA FORM KR AK N YTTJAXDERÄTTSUPPLÄTELSKR.

15

under förra hälften af frihetstiden den stegrade giftermålsfrekvensen
och folkökningen i förening med allmogens växande
själfständighets-sträfvan ökade krafvet på bosättningsmöjligheter, torde äfven
olagliga jordupplätelser på hemmanens ägor allt mindre hafva kunnat
förhindras. Såsom en följd äfven häraf upphäfdes slutligen den
äldre lagstiftningen.

Att det äldre korrektivet mot olagliga torpupplåtelser
uteslutande var af administrativ art, sammanhänger med att
nyttjande-rättsaftalen vid torp och backstugor på nämnda tid icke voro af
lagstiftningen reglerade. På skattejorden kunde en sådan reglering
så mycket mindre komma ifråga, som ju dylika upplåtelser, om de
ej åtföljdes af särskilda skattläggningar, voro förbjudna. På
frälsejorden åter skedde torpupplåtelserna sannolikt enligt de allmänna
grunderna för landbolegan, men troligt är att torparna ställdes i en
gentemot jordägarna än ogynnsammare ställning än landbönderna.’)
Icke heller i 1734 års lag inrycktes som bekant några stadganden i
afseende härå; och först genom kungl, brefvet den 17 okt. 1781,
sedan torpsystemet blifvit allmännare, stadgades i afseende å
torp-aftal på obestämd tid att med uppsägning och afflyttning skulle
förhållas i enlighet med hvad i allmänna lagen-) stadgats för landbo.

Nyttjanderättsaftalen vid jordupplåtelser på hemmanens ägor
utvecklade sig emellertid under senare hälften af det 18:de
århundradet i olika former, hvilka äro af betydelse för torpare- och
back-stugusittareklassernas historia. Enligt det språkbruk, som på nämnda
tid utbildade sig, utvidgades nämligen benämningarna torpare och
baclcstugusittare till att afse personer, tillhörande samtliga dessa
efter hand uppkommande kategorier af nyttjanderättsinnehafvare.
Sedermera har, allteftersom vissa af dessa upplåtelseformer inryckts
i det 19:de århundradets lagstiftning om jordalsöndring, en ny
förskjutning gjort sig gällande i det allmänna språkbruket, så att
torpbegreppets omfång ånyo alltmera inskränkts till en viss form af
nyttjanderättsaftal, nämligen arrenden med dagsverksskyldighet af
till hemman hörande jord. Dock måste en historisk öfversikt
ansluta sig till språkbruket, sådant det under tidernas lopp förändrat
sig; dessutom sammanhänga de nämnda olika upplåtelseformerna nära
med orsakerna till de ifrågavarande folkklassernas tillväxt. Det är
därför anledning lämna en öfversikt af desamma.

I förhållande till mängden af andra jordupplåtelser hafva under
århundradena ifråga de egentliga dagsvcrJestorpen eller jordtorpen
varit af ringare antal. För dem utmärkande har varit, dels att de
upplåtits under form af arrende, dels att arrendet utgått hufvudsakligen
med bestämda veckodagsverken (minst ett dagsverke, men eljest Hera.

’) Lagberedningens förslag till jordabalk I. Sthlm 1905- Bilagor, sid. 314.

«) Kap. 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emutorpare/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free