Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISK-STATISTISK ÖFVERSIKT.
-49
räkningarna och utvisa vid jämförelse, att de senares siffror öfver
ökningen ofta torde hafva varit t. o. m. för smä.
Betraktar man siffrorna för de olika länen under de olika åren,
så framgår ntt ökningen i allmänhet var fortskridande. Dock
förefinnas härvid icke sällan undantag, möjligen beroende på att
all-männingstorp under mellantiden skattlagts till hemmantal. Hvad
åter beträffar do olika lönens relativa rikedom pä torparne ifråga,
synes att år 1751 de i främsta ledet stående voro Östergötlands,
Stockholms, Örebro, Södermanlands, .Jönköpings och Skaraborgs län.
Ar 17(59 stodo Östergötlands och Stockholms lön fortfarande i främsta
rummet; näst efter dem hade ryckt upp Örebro och Skaraborgs, och
först därefter Södermanlands och Jönköpings län. De pä torpare
med utsäde rikaste lilnen synas sålunda vid denna tid hafva varit
de mellansvenska slättbygderna (Upland. Södermanland,
Östergötland. Skaraborgs län) samt därjämte Värmland (vid denna tid till
hörande Örebro län). Förmodligen kan detta förklaras däraf, att
jordtorpen vanligen lågo pu de större frälaeegendomarna, som i dessa
län voro talrikast.
Under perioden 1775—1.800 (se tab. B) låg en förändrad plan till
grund för yrkesräkningarna; för de tre folkräkningarna 1780, 1785 och
1790 föreligga dessutom uppgifter från stiften i stället för från länen.
De på allmänningarna belägna torpen torde under denna tid icke vara
medräknade bland de öfriga, utan ingå i en kolumn, nybyggare,
särskildt upptagen i dessa folkräkningar. Antalet gifta manliga sådana
nybyggare i riket utgjorde 1780 4,023, 17X5 4,639, 1790 4,307, 1795
■\75’i och 1X00 929, hvilket gifver ledning för bedömandet af den
ofvannämnda frågan, huru mänga af de under perioden 1751 1772
i rubriken »torpare med utsädes sammanförda torparne voro
allmän ni ngstorpare. Hvad i öfrigt beträffar folkräkningarna 1775 —
1800, må anmärkas, att den förutvarande indelningen i torpare med
och utan utsäde upphör. Det är fördenskull ovisst, i hvilken
utsträckning de minsta torpen nu äro medtagna bland torparna eller
huru gränsen är dragen mellan torpare samt backstuga- och
inhyses-folk (se tab. F). Antagligt torde emellertid vara, att de under
föregående tidsskede såsom torpare utan utsäde betecknade personer
under dessa nr 1775—1800 äro räknade till backstugusittarne.
Ytterligare anmärkes, att folkräkningarna 1775—1800 särskildt uppgifva
personer öfver femton ar, som äro gitta, och särskildt ogifta
personer jämte barn under femton är. I motsats mot föregående period,
där torparnes barn voro sammanräknade med den öfriga allmogens,
kan fördenskull under denna period torparklassens sammanlagda
numerär angifvas.
Torparnes antal i riket, hvilket år 1769, såsom nämnts, var 30,1(16,
haile år 1780 stigit till 41,380. Under de fyra efterföljande qvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
