Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 EMIGRATIONSIJTR. BIL. xr. TORPARE-, BACKSTUGU- OCH IN1IYSESKLASSERNA.
Betraktas de olika liinen, framgår emellertid att minskningen icke
varit genomgående och oafbruten, hvilket delvis kan sammauhänga
med det statistiska materialets tillkomst, men delvis torde förorsakas
af backstugusittarnes mestadels lösa besittningsvillkor. Äfven bör
tagas i betraktande, att innehafvare af »lägenheter» uti de
ifrågavarande folkräkningarna äro här inräknade. Dessa
lägenhetsinne-hafvare bilda, äfven om de i afseende a besittningsvillkoren och
lägenheternas beskaffenhet icke principiellt skilja sig från de gamla
backstugusittarna, en socialt sedt i viss mån ny samhällsklass.
Jämföras åren 1870 och 1900, så visa Stockholms, Upsala och
Västmanlands län icke en minskning, utan en ökning af de
ifrågavarande hufvudpersonerna^ antal. Äfven samtliga Mal a repro v in ser na
sammanslagna visa en ökning från 3,969 till 4,008, il. v. s. med / <•„.
Östergötland företer en minskning frän 2,(522 till 1,177, d. v. s. med
55,1 Småland från 8,112 till 3,574, d. v. a. med 55,9 Blekinge
visar t. o. m. någon ökning, men sammanlagdt förete de sydsvenska
provinserna en minskning från 13,814 till 10,077, d. v. s. med 27,1
Västergötland och Dal förete en minskning från 6,778 till 6,150,
<1. v. s. med 9,x Värmland från 2,161 till 1,697, d. v. s. med 21,5 K.
Af de norrländska länen visa Västernorrlands och Västerbottens län
en ökning nf backstugornas antal; inalles visar dock Norrland en
minskning från 4,252 till 2,190, d. v. s. med 48,5 Minskningen
har sålunda varit starkast i Östergötland, Småland och Norrland
samt därnäst i Sydsverige och Värmland. De på backstugor (i Skåne
husmän) rikaste provinserna voro år 1900 Skåne och Västergötland.
Inhijseshjonklassen, som år 1850 utgjordes af 43,5’J4 manliga,
hufvudpersoner, visade ännu till år 1870 en stegring, i det att
antalet sistnämnda ar utgjorde 55,523. År 1880 hade emellertid denna
siffra nedgått till 44,326, år 1890 till 29,597 och år 1900 till 22,633.
Detta betyder 1870—1900 en minskning al’ 56,6%. Minskningen har
med några få undantag varit oafbruten inom alla län.
Mälarepro-vinserna förete ett aftagande från 5,616 till 2,370, d. v. s. med 57,8%\
Östergötland från 4,311 till 1,278, d. v. s. med 70A %\ Småland från
10,936 till 1.64.5, d. v. s. med 57,:> Blekinge, Skåne och Halland
frän 10,769 till 3,587, d. v. s. nted (>6,7 %\ Västergötland och Dal
från 8,251 till 3.222, il. v. s. med 61 %] Värmland från 7,U70 till
2,790, d. v. s. ined 60,5 Norrland från 6,514 till 3,842, d. v. s. med
41 v Minskningen i inhysesbjonens antal har sålunda varit
betydligt häftigare än den minskning, som af yrkesräkningarna angifves
för baekstugnsittarne. I Norrland har aftagandet varit relativt
minst, men för öfrigt har detsamma tagit rätt jämnt öfver hela riket.
I>e på inhyseshjon rikaste provinserna voro år 1900 Värmland och
Västergötland samt Kronobergs län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
