- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XI : Torpare-, backstugu- och inhysesklasserna /
61

(1908) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IIISTOMSK-STATISTISK ÖFVERSIKT.

Cl

minskning, hvilken i Mälareprovinserna och Norrland samt i
Syd-skåne, ehuru äfven där afsevärd, är minst, men i det öfriga riket
är stark och särskildt i Götalands skogsbygder och i Värmland är
utomordentligt häftig.

Hvad åter beträffar torparnas emigration, äro säkra upplysningar
mycket svåra att erhålla. Först fr. o. m. år 1903 redovisar den
officiella statistiken s i detaljeradt för emigrationen af olika slags yrkes.
utöfvare, att uppgifter om jordtorparna kunna erhållas. Under ären
1903—1907 skulle enligt denna statistik ’) hafva emigrerat 521
manliga hufvudpersoner samt inalles 1,634 personer af jordtorpareklassen.
Sistnämnda siffra är emellertid föga upplysande af det skäl, att
torparbamen, som emigrera, oftast några år dessförinnan varit borta
från hemmet och arhetat i olika yrken inom riket. Dä de emigrera,
uppgifves i så fall för dem deras senast innehafda sysselsättning;
ofta torde de skrifvas som drängar och pigor. Den kontingent, som
torparklassen lämnar till emigrantströmmen, torde därför vara
väsentligt större än hvad af de officiella siffrorna öfver emigrationen
framgår.

Hvad här ofvan är sagdt om jordtorpen gäller enligt de från
hushållningssällskapen, kronolänsmännen och
kommunalnämndsordförandena inkomna upplysningarna i stort sedt äfven om
backstugorna. Dessa minskas i likhet med jordtorpen öfver nästan hela
riket; undantag utgöra endast vissa delar af Mälareprovinserna,
särskildt Upsala län, samt spridda delar af Norrbottens,
Västerbottens och Väster-Norrlands län, i hvilka backstugorna uppgifvas
hafva ökats. Det förra öfverensstämmer med hvad statistiken ofvan
gifvit vid handen. Emellertid lida dessa uppgifter om backstugorna
af den ofvan anmärkta osäkerheten, att nyare bostadslägenheter för
industriarbetare och andra ibland torde räknas såsom backstugor.
Den flerstädes i Mälareprovinserna och Norrland uppgifna ökningen
torde dock icke. enbart vara att tillskrifva en dylik
begreppsutsträckning; i alla händelser ban sägas, att backstugorna i gammal me
ning minskats ringare på dessa orter än på andra. 1 det öfriga
Sverige torde minskningen öfverallt vara betydlig, om ock
husmännen i Skåne samt backstugorna i vissa delar af Värmland mera
synas hafva bibehållit sig än på andra orter.

Efter denna öfversikt af de ifrågavarande folkklassernas
numeriska förändringar skall i de efterföljande kapitlen en öfversikt
lämnas af orsakerna till dessa.

’) Sveriges Officiella Statistik, Litt. A. Befölkiiingastatistik. För åren 190o –l!Kl7.

Jfr dessutom Einigratlonsutrøiningciis bilaga V.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emutorpare/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free