Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 EMIGRATIONSIJTR. BIL. xr. TORPARE-, BACKSTUGU- OCH IN1IYSESKLASSERNA.
husen för elände oeh laster; men det. har dock icke saknats röster
för den motsatta uppfattning, hvilken betecknat dem såsom den »både
i fysiskt och moraliskt afseende minst betungande och mest
välgörande fattigförsörjningsanstalt», som kan upptänkas1) samt
framhållit fattigpersonalens utspridande på dylikt sätt såsom lämpligare
än dess sammanpackning i fattighusen.
Väsentligt större social betydelse hafva emellertid backstugorna
haft såsom tillflyktsorter för den andra ofvan angifna kategorien af
människor. Af de flesta uttalanden ofvan har framgått, att den
förnämsta grunden till deras uppkomst varit bosättningen af ungt
folk, särskildt ur tjänsteklassen. Dessa bosättningar hafva frän
jordägarens sida tillåtits antingen på den grund, att ban genom »köp»
eller förpantning på vissa år af någon liten jordplan velat åtkomma
en mindre penningsumma; eller ock har han genom stuguupplätelsen
beräknat tillgång vid behof pä extra arbetskraft. Den förra orsaken
spelade under seklets tidigare hälft en betydande roll, emedan
back-stuguupplatelserna då för tiden i stora delar af riket skedde på
dylikt sätt på längre tid. Sedermera torde den senare driffjädern
hafva fått en större betydelse, allteftersom baekstnguupplåtelserna
oftare skedde p;i obestämd tid, medan afsöndringarna på längre tid
skedde i större öfverensstämmelse med jordafsöndringsförfattningarna
och deras innehafvare differentierade sig till en kategori af
lägenhets-innehafvare med från backstugusittarnes särskild social ställning.
Från tjänsteklassens sida föranleddes bosättningarna i främsta
rummet af den allmänna sträfvan till eget hein, som alltid utmärkt
den svenska allmogeklassen. 1 de fall, då denna sträfvan icke kunde
realiseras genom öfvertagandet af ett hetnmansbruk eller ett jordtorp,
låg backstugan närmast till hands såsom mål för densamma. Såsom
en synnerligen viktig driffjäder till bosättningarna i dylika stugor
angifves dessutom lusten att snarast möjligt undandraga sig
lag-stadd tjänst med därmed åtföljande husbondevälde. Man torde alltså
kunna antaga, att tjänstehjonsstadgorna samt de äldre författningarna
om laga försvar starkt medverkat till de ifrågavarande
folkklassernas tillväxt. Genom baekstuguinnehafvet ansågs nämligen i
rättstolkningen en person äga laga försvar, äfven om detta icke torde
hafva stått i öfverensstämmelse med författningarnas syfte.
Back-stugusittaren, äfven om han förbundit sig till någon
arbetsskyldig-het hos sin jordägare, står dock icke under dennes husbondevälde
och disponerar fritt större delen af sin arbetskraft såsom daglönare
i den omgifvande bygden. Denna själfständighet måste gifvetvis för
drängar oeh pigor verka lockande.
Under det att den lagstadda tjänsteklassen äfven under dåliga
år är försäkrad om sin utkomst, och jämväl den större jordtorparen
’) Prosten Udden bergs ofvan citerade uttalande af den 22 aug. 1834.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
