Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORPA REK LASSEN.
79
Det är äfven framhållet, huru torpinstitutionen under
tidsperioden 1750—1860 lick en stor utbredning i riket. Väl voro egentliga
jordtorp färre till antalet på bondhemmanen i slättbygderna, men i
skogsbygderna äfvensom på ståndspersoners större egendomar hade
torpinstitutionen på 1820—30-talen fått allmän utbredning såsom
arbetssystem vid sidan af det äldre systemet med tjänstehjon i kosten.
För den dåtida jordpolitiken tedde sig äfven jord torpsystem et
såsom förmånligt, såväl ur ekonomisk som social synpunkt. Det
innebär en kraftig faktor för nyodlingarnas befrämjande. 1 motsats
mot köpen och förpantningarna på längre tid samt alla
jordupplåtelser med större tillträdessumma och ringa årlig afgäld innebär
upplåtelsen af ett torp mot veckodagsverken intet försvagande af
starn-liemmanet1); åtminstone såframt dettas åkerjord icke behöfver tagas
i anspråk för upplåtelsen samt hemmanets skogstillgångar tåla
anläggningen. Jordägaren, som under arbetssystemet med drängar och
pigor i kosten nödgas bela aret om föda en arbetsstyrka, för hvilken
han endast vissa tider på året har fullt behof, kan vid torpsystemet
reglera arbetstillgangen närmare efter behofvet. Han äger dessutom
fördelen att ständigt kunna räkna på denna arbe.tstilIgång in natura
och göres därigenom mindre beroende af de fluktuerande
tjänstehjons-lönerna, hvilka dessutom, då de utgå i penningar, stiga i goda, år.
när spannmålens värde står lågt.2). På grund af det närmare beroende,
hvari stamhemmanets styrka står till dagsverkstorpets fortvaro, har
jordägaren större anledning än vid andra jordupplåtelser att
förebygga torparens obestånd; i dåliga ar, då ban måste minska sin
arbetspersonal, söker han i främsta rummet bereda sina jord torpare
arbetstillfälle på gården3).
Ur social synpunkt åter ansågs jordtorpsystemet innebära den
lyckligaste formen för den tjänande klassens bosättning under eget
tak, i den mån själfägande bruk icke kunde beredas densamma. I
detta fall tog nämligen tjänsteklassens själfständighetssträfvan tvä
riktningar: öfvertagandct antingen af ett jord torp med reglerad
arbetsskyldighet eller af en lägenhet eller backstuga utan afsevärd
årlig arbetsskyldighet. Det senare har emellertid, såsom
framhållits, fört till uppkomsten af en samhällsklass, hvilken ur social
synpunkt varit en olägenhet för riket. Jord torparna med
reglerad dagsverksskyldighet däremot hafva bildat en i fysiskt, tnora-
’) Denna synpunkt framhölls särskildt nnder den |d grund af kungl.
eirkulSrhref-,.’’eu 20 »kt. 1833 verkställda, rlksenquëten i jorddclningsfrågan. Se lftnskommitteradcs
1 Västmanlands, Örebro, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs lan yttranden, daterade
såsom framgår af noterna sid. lif)—(it). Jfr dessutom k. bfhdes i Gäfleborgs län berättelse
den 24 dee. 1822.
") Jfr k. bfhdes i Älfsborgs län berättelse den 1 sept. 1828 och dess följande
■eniärsberättelser.
En under hushållningssällskapens diskussioner ofta framhållen svnpuukt. Se
e 1 noterna sid. SI citerade ställena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
