Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 EMIQRATIÖKSUTK. BIT,. XI. TORPARE-, BACKSTUOU- OCH INHYSESKLASSERNA.
liskt och ekonomiskt afseende högre stående samhällsklass än
back-stugnfolket. Till detta förhållande har dels medverkat, att
jordägaren vanligen utvalt sina jordtorpare ur de bästa elementen bland
sina tjänare eller bland allmogen i bygden, under det att
backstugu-folket rekryterats pä ett inera okontrollerad! sätt. Dessutom har den
säkrare ekonomiska existens, som jordtorparna med sina i viss grad
försäkrade arbetstillfällen ägt framför backstugusittarna. bidragit
till att hos de förra alstra en mindre proletärisk ställning. Äfven
det större beroende och patriarkaliska husbondevälde, hvarunder
jordtorparna lefvat, har, 0111 detsamma ock i talrika, fall missbrukats från
jordägarnes sida, dock i stort sedt hos jordtorpareklassen grundlagt
vissa goda karaktärsegenskaper som backstugafolket saknat. Hvad
här är sagdt om förhållandet mellan dessa båda klasser gäller äfven
i viss grad om förhållandet mellan jordtorparna och den lösa
tjänstoklassen, hvilken, underkastad ständiga flyttningar frän en husbonde
till en annan, utvecklat sig i allt mindre beroende af husbondcväldet.
Ur dessa såväl ekonomiska som sociala synpunkter bedömdes
jordtorpinstitutionen under tiden intill 1860-talet odeladt
gynnsamt af den samhälleliga opinionen. K. bfhde i (dika län påpekade
ofta jordtorpens gagnelighet för riket i motsats mot de små torpen
och backstugorna1). Därvid framhölls äfven tör[) ark lassens större
sedlighet, nykterhet och hyfsning framför den öfriga i jordbruket
arbetande personalen8). Torpareklassen betraktades såsom en »bättre
medborgar klass» än tjänstebjonklassen3). Samma uppfattning som
länsstyrelserna uttalade äfven hushållningssällskapen ofta under sina
öfverläggningar4). Under de pä 1830-talet föranstaltade enquéterna
i jorddelnings- och fattigvårdsfrågorna, vid hvilka de i föregående
kapitel refererade ogynnsamma uppfattningarna om småtorpare- och
backstuguklassen gjordes gällande, ställde sig myndigheter oeh
personer af alla stånd mycket gynnsamt mot dagsverkstorpen5). Man
framhöll torpsystemets anförda fördelar såsom arbetssystem;
dessutom gjordes allmänt gällande, att jordtorpareklassens tillväxt icke
i likhet med småtorpare- och backstuguk lassens innebar faror för
panperismens tillväxt, emedan jordtorpens antal regleras efter
jordägarens behof af arbetstillgång6), den sistnämndes intresse är fästadt
vid hans torpares välmåga och jordtorparen jämväl genom sin större
’:> Jfr k. bfhde i Älfsborgs liin deu 1 sept. 1828; i Örobro län den 10 okt. 1828:
i Kristianstads län den 1) ang. 1828: i Stockholms län deri 25 sept. 18,’1’J
’) K. bfhde i Örebro läit 1. c.
s) K. bfhde i Stockholms län 1. c.
4) Se de nedan i noterna i sid. 83 citerade ställena.
6| Se särskildt länskommittcrades uttalanden i Stockholms. Västmanlands, Örebro,
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs. Kalmar, Göteborgs och Itohus län;
reservationerna till Upsala och Hallands länskommittcrades uttalanden samt kronofogdarnas
yttranden i Aska, Kinda och Ydre samt Göstrings och Vifolka fögderier af Östergötlands län.
°) Jfr särskildt k. bfhdes yttrande i Stockholms liin den ti april 1858 samt. i
Gottlands län deu 12 november 1857.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
