Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 EMIGRATIONSUTR. BIL. XI. TORPA RE-, BACKSTUGD- OCII INHYSESKLASSERNA.
för dem själfva som för populationen; barn saknas sällan i dessa
familjer, men föräldrarnas fattigdom och sorglöshet för deras vård oeh
uppfostran förorsaka, att de till större delen i spädare är dö eller
komma fattigförsörjttingarna till last. Ar 1839 yttrade sig samma
k. bflide1) än starkare härom: statfolket, som bo och hushålla för sig
själfva och vanligen äro gifta, sakna den för tjänstehjonen så
nyttiga tillsynen af husbondefolket, och under sken af frihet tryckas de
oftast af bekymmer för sin utkomst, då stugan blifvit full af barn.
— Samma år framhöll k. bfhde i Södermanlands län2), att
öfvergång till stataresystem i hög grad verkar till fattigdomens ökande.
— K. bfhde i Östergötlands län8) yttrade sig likaledes om de sociala
ölägenheterna däraf: stattorparen äger sällan hopp att se sin flit
och omtanka bereda honom bättre villkor på äldre dagar, hvaremot
den förutseende husbondens jordtorpare äga en visshet därom, som
hvarje godt år bekräftar. Hopplöshet gör modlöshet och
benägenhet att dränka bekymren i glaset; däraf härleder sig sedan
fattigdomen. — K. bfhde i Kristianstads län1) utvecklade samma år i ett
längre uttalande samma uppfattning.
Som synes, var det hufvudsakligen i Mälareprovinserna,
Östergötland och Skåne, hvarest stataresystemets sociala olägenheter först
väckte uppmärksamhet. Under 1840—50-talen fortsatte dessa
uttalanden. Ar 1844 upprepade k. bfhde. i Södermanlands län8) sina
föregående uttalanden. K. bfhde i Östergötlands län") framhöll, att de
kommuner äro svårast betungade, där vid stora egendomar någon
myckenhet statfolk indragits och därefter lämnats åt fattigvården.
De största kostnaderna vid fattigförsörjningen orsakas af barn och
af förskjutne statfolks hushåll. — Ar 1848 diskuterade
Södermanlands läns hushållningssällskap7) statarefrägan och uttalade sig
för åtgärder till förbättrande af statfolkets ställning. — Aret
därpå fästade k. bfhde i samma län") ånyo uppmärksamhet på
frågan. Ären 1850—53 var densamma föremål för öfverläggningar inom
Stockholms, Upsala och Västmanlands läns hushållningssällskap0)
samt för uttalande af k. bfhde i Stockholms län10). T de flesta fall
vid dessa tillfällen voro uttalandena till förmän för
jordtorpsvste-met, såsom varande ur social synpunkt förmånligare än
stataresyste-met. Ur ekonomisk synpunkt åter gjorde sig de motsatta åsikter
’i Fémårsberilttelsc Hen 25 sept. 1839.
») Dito dou 14 dec. 1839.
Dito den <S jan. 1830
4) Dito den 28 nov. 1839.
’■) Dito den 6 jnli 184-1
") Dito den 21 juni 1844.
71 Se not 7 sid.’ 83.
s) Femärsbcrättelse deri 30 sept. 1849.
") Se de i noterna å sid. 83 omnämnda ställena
,0) Femàrsbcrättelsc den 28 febr. 1852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
