Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 EMKiRATIONSUTK. BIL. XI. TORPARE-, BACKSTIJGU- OCH IXHYSESKLASSERNA.
Jordtorparnes öfvergång till statare måste emellertid under alla
omständigheter betraktas såsoui ett nedstigande till en lägre
samhällsklass. I detta afseende hafva knappast (dika meningar gjort
sig gällande. Under en förutseende busbonde äger jordtorparen,
öfven om hans ställning på flere sätt är otrygg, dock utsikt att
kvarblifva vid torpet. Stataren däremot saknar i de flesta fall
utsikten att med tiden komma under eget tak. Denna hopplöshet har
tvifvelsutan af statareklassen gjort en arbetsklass som i afseende å
arbetsduglighet och sedliga egenskaper stått lägre än jordtorparne.
Bortsedt frän de i strängaste mening ekonomiska förhållandena, hvarom
ofvan är nämndt, bar statareklassen äfven lefvat under hygieniskt
och moraliskt ogynnsammare förhållanden än jordtorpareklassen.
Vid afvägande af synpunkterna för och emot torde de sociala
betänkligheterna mot statare klassens tillväxt böra tillerkännas
vitsord. En missriktad filantropisk åskådning har emellertid därafför
ledts att i alla afseenden bryta stafven öfver stataresystemet och
öfver de motiv från jordägarnes sida, som bidragit till dess
utveckling1). Däremot bör i första rummet anföras, att stataresystemets
uppkomst varit en historisk nödvändighet. Anläggande af
dagsverkstorp är, äfven om viljan därtill finnes, icke möjligt mer än
till en viss gräns, om icke stamhemmanens åker skall inkräktas;
äfven resa brist på virke och för höga underhållskostnader for
torpet ofta ekonomiska hinder däremot. Jordtorpinstitutionens
utveckling kan fördenskull icke hafva varit obegränsad; det får
antagas, att den starka torptillväxten 1750—1860 fört
torpanläggning-arna i Sverige rätt nära denna gräns. Det ytterligare arbetsbehof,
som förefuunits för jordbruket, liar icke kunnat täckas enbart
genom systemet med tjänstehjon i kosten, på grund af drängars och
pigors kraf på giftermål och bosättning. Stataresystemet har dä
framdrifvits af oundvikliga ekonomiska förhållanden och
folkpsykologiska faktorer.
I andra rummet bör anföras, att indragningen af jord torpen
och öfvergången till stataresystemet äfven i viss mån varit en naturlig
historisk företeelse. Som framhållits, utvecklade sig jordbruket
under tidsskedet i fråga i riktning af extensiv sädesodling. Orsakerna
därtill voro allmänna prisförhällanden och historiska lagar, efter
hvilka jordbruket under denna tid måste anpassa sig för att gifva
största möjliga afkastning. Jordtorpens utläggande var endast c»
sida af denna anpassning. Det står utom tvifvel, att denna
företeelse bidragit till sädesodlingens framsteg i Sverige under
perioden 1810- 70, till den export som då ägde rum och till den ökade
nationalvinsten.
II Jfr Värmdö hushållningägillcs i Stockholms län uttalande om stattorparcsystcmet
den 2 januari 1851.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
