Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORPA REK LASSEN. 95
dylik modern iserning af torpvillkoren skett, än» förhållandena bättre1)
oeh torparne hafva oftare kvarstannar
Emellertid har. i de fall då dagsverksskyldigheten bortfallit,
torpinstitutionen förlorat sin gamla karaktär och det väsentligaste
af sin betydelse såsom arbetssystem för jordbruket. Torpen hafva
öfvergått till arrenden i vanlig mening; det patriark a lisk a
förhållandet med åtföljande moraliska förpliktelser från husbondens sida
har bortfallit, och för jordägarne hafva gifvetvis de rent ekonomiska
synpunkterna viel torpjordens utarrendering trädt skarpare i
förgrunden. Torparrendena hafva da ofta befunnits ofördelaktiga,
särskildt sedan allt flera eftergifter i penningeafgäldeu måst göras;
torpen skötas dåligt, sä ätt afkastningen blir dålig2) och till följd
däraf äfven torparrendet litet; torparens små kunskaper, minimala
resurser och brist på maskiner gör, att han ej kan bruka jorden in
tensivt8); kostnaden för hus, ved och gärdsel blir knappt betald
och torpsystemet oekonomiskt’); jordägaren har varit obenägen att
sätta torpets byggnader och jord i fullgodt skick, enär afkomsten
synts för ringa5); torpen hafva varit sä usla, att ägaren ej vill
påkosta reparation®); ban anser det för dyrt att underhålla torpen, rifver
dem därför och bygger hellre statarebostäder. som ej behöfva lada
och logar7).
i rikets skogsbygder kommer härtill ett missnöje med torpen
med hänsyn till hemmanens skog, som väl gjort sig gällande allt
sedan torpinstitutionens tillkomst, men som på grund af de stegrade
skogsvärdena oeh minskade skogstillgångarna flerstädes synes hafva
tilltagit i styrka8). Torpen afhysas med hänsyn till skogen, såväl
af bolagen i norra och västra Sverige, som af enskilda
hemmansägare. De stigande skogsvärdena hafva frestat torparna att
utnyttja sin rätt till husbehofsvirke på ett otillbörligt sätt9); ett
allmänt missnöje råder fördenskull i afseende å torparnes
skogsrättigheter; tvister därom äro ej ovanliga10), och t. o. m. de till
ovärderlig ägo a (söndrade skattetorpen i Norrland återköpas af denna
anledning af de enskilde jordägarne och bolagen.10)
Genom toipareprestationernas successiva nedsättning har
jordegaren sålunda ofta kommit, till en punkt, da torp upplåtelsen ej
’) liush.-sällsk. i Kristianstads län: krono|;» i Södermanlands och Jönköpings län.
) llnsh.-gillen i Kalmar och Jönköpings län.
") Kalmar läns södra och Södermanlands läns hnsh.-sällsk.
4) Hush.-gillcn i Jönköpings och Värmlands län. Kronohn i Blekinge län.
") Södermanlands läns hnsh.-sällsk. Lbr.-fr. i Västmanlands län.
6) Jägmästare pä Dal.
’) Landtmätare i Södermanland.
") ilush.-gillen I Upsala, Värmlands och Gäfleborgs liin; hnsh.-sällsk. i
Västernorrlands, Jämtlands oeh Norrbottens län: landtmätare l Värmlands och
Västernorrlands län; Kronohn i Jönköpings och Viirmlnnds län: kom.-ordf. i Norrland.
®) Ilush.-gillen i Jämtland.
10) Landtmätare i Norrland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
