Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 EMIGRATIOXSUTR. BIL. XI. TORPARE-, BACKSTUGU- OCJI IN1IYSESKLASSKRNA.
längre synts ekonomiskt lönande. Härtill hafva jämväl bidragit de
ofvannämnda förümlringarna inom jordbrukstekniken.
Torpareinsti-tutionen, hvilken passade för det extensiva jordbruket, lämpar sig
mindre väl för det intensiva, hvilket hufvudsakligen använder
hästar såsom dragkraft och ersatt en stor del af den mänskliga
arbetskraften genom användande af maskiner. Dessa omständigheter
kräfva fasta arbetare, hvilka äro att påräkna för hvar dag och icke
såsom torparen måste ägna en stor del af sin tid ål torpjordens
skötsel1). I samma mån jordbruket inriktats pä foderväxtodling,
har kreatursantalet ökats, hvilket har haft till följd större behof af
kreatursskötare, fill hvilka torpare af flera skäl ej med fördel kunna
användas2). Den dyrbara och mera invecklade jordbruksredskap, som
numera användes, kräfver större varia vid handterandet, än som i
allmänhet förefinnes hos torparen, som mindre ofta kommer i arbete
vid hufvndgården; än mera är detta fallet när det gäller körning
och skötsel af hästarna3).
Genom jordbruksteknikens förändringar uppgifves sålunda
torpsystemet hafva blifvit mindre lämpligt än förr såsom arbetssystem
för det. större jordbruket. Den yttersta orsaken härtill synes dock,
såsom af det anförda framgår, vara torparens bristande duglighet
såsom arbetare i det moderna jordbruket; ett förhällande som torde
sammanhänga med hans ofvannämnda brist på kunskaper och
resurser samt däraf åtföljande mindre moderna skötsel äfven af
torpjorden. Jordägaren uppgifves hafva anledning till missnöje med det
sätt, hvarpå torparen fullgör sitt arbete4). Allteftersom de
dugligaste elementen af torparklassen dragas bort till städerna,
industrien och Amerika, måste dessutom de kvarvarande elementen blifva
mindervärdiga; mycket ofta uppgifves, att jordägarne hafva svårt
att få torpen besatta med dugligt folk5}; att blott äldre personer
söka torp6) o. s. v. Jordtorpsystemets olämplighet såsom
arbetssystem ur ofvan uppgifna grund torde sålunda ökas med
torparklas-sens aftagande.
Till de rent ekonomiska driffjädrarna hos torparna vid torpens
öfvergifvande komma ett flertal andra af mera social och
psykologisk art. Torpen i riket äro ofta sädana, att de icke tillfredsställa
torparklassens växande kraf, ej blott på lifvets nödtorft7), men äfven
på trefnad och bekvämlighet. Torparne pä dåliga torp och med
’) Östergötlands läns hush.-sällsk. KronoLn i Kalmar och Örebro län.
l) Västerås lbr.-1’r. af Västmanlands län.
:l) Örebro läns hush.-sällsk.
4) Hush.-jjillc i Gäfleborgs län.
’) Ett af kom.-ordf. i riket mycket ofta framhållet förhållande. Dessutom af
kronoLn i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Kristianstads. Älfsborgs. Skaraborgs, Örebro län.
") Norbergs lbr.-fr. i Västmanlands län.
’) Kalmar läns norra hush.-sällsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
