Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 EMIGRATIONSUTR. BIL. XI. TORPA RR-, BAOKSTUGü- OCH IXHYSESKLASSERNA.
till evärdelig ägo skötas bättre än torpen1). Därtill har jämväl
bidragit osäkerheten i besittningen, såväl på grund af risken för laga
uppsägning som på grund af frånvaron af skriftliga kontrakt,2) och
af oklarheter i de bestående kontrakten, särskildt i fråga om
torparnes skogsrättigheter3). Tvister hafva särskildt i norra Sverige
icke varit ovanliga, med påföljd att hemmansägaren återför värfvat
det i denna del af riket ofta på längre tid afsöndrade torpet4).
Torparna önska äganderätt till sina torp5). Lättheten för att på billiga
villkor förvärfva egna hem till evärdelig ägo, särskildt sedan
ägo-styckningsinstitutet införts, uppgifves frän ett flertal provinser")
hafva bidragit till den aftagande lusten att kvarblifva vid torpen
och sålunda till torparklassens aftagande. 1 öfrigt hänvisas i
afseende ä denna punkt till nedan7).
Torparklassens starka aftagande är en företeelse, hvars orsaker
sålunda legat såväl hos jordägarne som hos torparne. TJnder ett
tidigare skede lågo de hufvudsakligen hos de förre; under de senaste
decennierna ater hafva faktorer a båda sidor växelverkat, men torde
de starkaste orsakerna till aftagandet vara att söka hos torparna. I
viss grad äro dessa orsaker oundvikliga historiska företeelser.
Sådana äro de ökade arbetsförtjänsterna utom jordbruket, hvilka kanske
i främsta rummet draga torparne bort; den stigande själfständighet*,
känslan; de ökade krafven på lifvets nödtorft och bekvämlighet; den
genomträngande penningehushållningen, som väcker obenägenhet för
naturaprestationers utgörande. Utvecklingen af dessa förhållanden
kan icke hejdas, oeh det synes heller icke önskvärdt att söka hejda
desamma. I viss grad åter sammanhänga orsakerna med
missförhållanden i afseende å torpsystemet, som icke kunna betraktas såsom
historiskt oundvikliga. Sådana äro å jordegarnes sida de ibland
bibehållna, i förhållande till de stegrade arbetspriserna alltför hårda
torpvillkoren; den olämpliga storleken å jordtorpen, som
nödvändiggjort torpardrängs hållande; eftersättandet af torpens underhåll;
felande eller oklara torpkontrakt; olämpliga besittningsvillkor;
bristande intresse för torparnes trefnad. A torparnes sida äro dessa
missförhållanden växande håglöshet ooh ringaktning för jordbruket;
bristande kunskaper och vanskötsel af torpjorden; åverkan å skogs-
’) Kom.-ordf. i Kristianstads län.
8) Stockholms läns hush.-sällsk.: landtmätare i Norrland. Kronol:u i Kalmar.
Hallands, Älfsborgs, Västmanlands län.
3) Landtmätare i Norrland.
4) Dito.
5) Hnsh.-gillen och kom.-ordf. i Jämtland.
•) Hush.-sällsk. i Malmöhus, Gäfleborgs. Skaraborgs län. Landtmätare pft
Gottland. Kronoliu i Kronobergs och Värmlands län. Kom.-ordf. pä liera orter.
’) Kap. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
