Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
19
Hushållningssällskapets Förvaltningsutskotts ofvan omnämnda underdåniga
utlåtande angående jordbrukskrediten, den 2!! juni 1904, lyder sålunda:
• Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott får härmed 1
underdånighet afgifva infordradt yttrande öfver Hushållningssällskapens ombuds skrifvelse
angående åstadkommande af en utredning, i hvad mån och på hvilket sätt
kreditförhållandena må kunna ändras till förman för jordbruket, särskildt med fästadt afseende på
den säkerhet, som från jordbruket kan lämnas i inventarier och genom föreningaväsendet.
Hvad beträffar frågan om förlageintecknivg i jordbruks-inventarier och
fastigheterna» saminteckning med inventarier och gröda inser Förvaltningsutskottet väl
att många invändningar kunna göras häremot, men anser dock att viktiga skäl finnas
för on sådan låneform. Det har anförts emot denna, dols att för jordägaren tillfället
för upplåning utöfver det som står honom till bilds genom inteckning i
jordbruksfastigheten, skalle vara onödigt, ja rent utaf skadligt, dels att, då inventarierna vid et.t
jordbruk måste fritt disponeras af innehafvaren, säkerheten tor långifvaren sknlle vara
otillräcklig, och dels att den personliga krediten härigenom skulle helt och hållet
tillintetgöras.
Hvad den första invändningen angår, måste det medgifvas att en ökad lätthet att.
låna kan medföra en ökad (skuldsättning, i det jordbrukaren förledes att köpa eller
arrendera större fastighet än han ined anlitande af endast eget kapital sknlle vara i
stånd till. Men därför ntt missbruk kanna äga rum. hör väl icke detta Bätt att
åstadkomma billigt och med längre tids uppsägning löpande rörelsekapital förkastas. Många
äro ock de tillfällen, då rättighet till en dylik hypotise.ring af inventarierna kan vara
af ovärderlig nytta tör jordbrukaren, såväl jordägaren som arrer.dat.nrn.
Öfvergången från extensivt jordbruk nödvändiggör ett, betydligt ökadt,
rörelsekapital i form af inventarier och förlag, och mången jordbrukare har varit urståndsatt.
att anskaffa det behöfliga på annat sätt. än genom inköp på auktioner eller genom
anlitande af borgcnsBystcmet och vcxel-kredit, då han icko kunnat hypotiscra sina
inventarier.
Jordägaren, som har en del af sin fasta egendom hypotiserad, skall gifvetvis
i händelse at’ tillfälligt penningbeliof — hafva vida lättare att erhålla lån på högre
liggande inteckningar om såsom säkerhet härför äfven ingå Inventarier och groda.
Man anser i allmänhet en arrendator, hvilken äger sina inventarier skuldfria och
dessutom besitter nödigt, förlag, hafva en god ekonomisk ställning. Ku eller ett par
dåliga skördar kan emellertid vålla honom svårigheter, och han liar då ingen
realsäkerhet att erbjuda i händelse ban behöfver låna penningar for att erlägga sitt arrende
och betala sina skatter — bortsedt från lösöreköp, hvilken låneform är allt för
afskräckande. Äfven för honom vore det sålunda af stor nytta, om lian vid tillfälligt
lånchebof kunde hypotiscra sina inventarier, i hvilket fall han sluppe anlita det
ödesdigra borgenssystemet.
En form för utarrendering af jordegendom, som i utlandet rätt mycket användes
och som till och med i Danmark förr varit lagstadgad, är utarrendering med
inventarier. Opsaken hvarför här i landet en dylik utarrendering hör till undantagen torde
vara, att jordägaren icke har något lagligt skydd emot att inventarierna kunna komina
att utmätas för arvendatorns gäld. Äfven i detta afseende s-kulle en tag om
törlagsin-teckning i jord bruk si nventarier medföra fördelar, i det jordägaren sknlle kunna antaga
den dugligaste arrendator!!, oafsedt om denne sknlle vara i saknad af t illräckligt kapital.
Att en inteckning i jordbruksinventarier icke skulle vara absolut betryggande för
långifvaren måste medgifvas, då inventarierna förblifva i gäldenärcns vård och af
honom nödvändigt böra fritt få disponeras. Men sà är ock. om äfven i mindre grad.
förhållandet nicil ilen fasta egendomen, hvilken kan betydligt försämras genom
byggnadernas förfall, jordens utsugning och skogcnB sköfling. Säkerheten i inventarier och
gröda är dock sådan, ntt den för skötsamhet och redbnrhct kände låntagaren torde komma,
att erhålla lån utan användande uf det hittills i sä hög grad anlitade borgenssysterne!.
Skulle i undantagsfall, då låntagaren icke är personligen känd, våra penninginstitut,
fordra personlig underborgen, erhålla borgensmännen, hvilka lättare än bankerna äro i
tillfälle att öfv crvaka att panten icke försämras, genom hypotekct en realsäkerhet, som
för drill måste vara af stort värde.
Hvad slutligen angår påståendet att den personliga krediten skalle tillintetgöras
genom inventariernas hypotisering, så måste jn denna ytterst vara beroende på lict
förtroende borgenärerna hysa till gäldenärcns yrkesduglighot och redbarhet att vilja
uppfylla åtagna förbindelser. Det är ju ock icke ovanligt, åtminstone inom handelsvärlden,
att kredit lämnas personer utan egentliga tillgångar.
Ett lagstadgande om inteckning i jordbruksinventarierna tillsammans med den
fasta egendomen skulle icke allenast medföra möjlighet för jordbrukaren att erhålla
behöfliga lån på fördelaktigare och säkrare villkor, än de nu vanliga, utan dessutom i
ett annat hänseende medföra stora fördelar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
