Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
I värt land är det vanligt att vid försäljning, ocli ännu mer vid utarrendering af
jordegendom, inventarierna utbjudas fi offentlig auction ocli besättningen sålunda
skingras. Under sådan» förhållanden går ofta myckel nedlagdt arbete ocli kapital till spillo.
En besättnings värde ligger, såsom kändt är, dels i att deu passar för de lokala,
förhållanden. där den är uppfödd, dels i dess likformighet, hvilken ökar dess afvelsvärdc.
Bida dessa egenskaper gå förlorade, dä besättningen skingras, ocli till och med dc
enskilda hondjurens afvelsvärde förminskas, om de för parning likartade handjuren
saknas på tic nya platserna. I värt, grannland Danmark lär däremot besättningen
vanligen följa ined jordegendomen och bibehållas vid denna, antingen gärden försäljes eller
utarrenderas. Att. orsaken till detta förhällande är att söka uti inventariernas
hypo-tisernnde tillsammans med jorden torde näppeligen vara tvifvel underkastadt.
Den andra af Ombuden antydda vägen till underlättande af jordbrukskrediten,
den som after fBreningsväsendet, tinner Utskottet likaledes värd allt beaktande, men
den torde närmast passa det miudro jordbruket i dc mellersta och södra delarna af
landet, föreningar, bildade efter mönster af dc danska >forskndsforoninger) och med
statsunderstöd, skola, med nil sannolikhet kunna gifva sina ledamöter god hjälp för
er-hällande af behöfliga lån, försåvida området för (letas verksamhet kan begränsas, så att
ledamöterna äga erforderlig personlig kännedom om hvarandra. Det är därför endast i
mera tätt. befolkade trakter sådana föreningar kunna tänkas göra nytta.
På grund af hvad sålunda anförts anser Förvaltningsutskottet att en förändrad
lagstiftning med afseende pà rättighet till fürlagsinteckning i jordbruksinventaricr och
gröda samt fastighets!nteckningarnes utsträckning at|, gälla äfven dessa skulle medföra
stura fördelar Tör jordbruket, liksom ock statsunderstöd It organiserade, lokala
låneföreningar skulle för den mindre jordbrukarens lånebehof vara af största betydelse,•
Jönköpings läns Huéhàlhiingsaålhkap.
1) Inom länet finnas numera helt visst, blott fa hemman, hvilka icke
äro tillräckligt stora för att ägarne enbart af dem kunna hafva sin nt.komst;
men förhållandena i skogsdistrikten voro för tre à fyra årtionden tillbaka
delvis annorlunda.
I skogsdistrikten voro nämligen bönderna då vana att betrakta själfva
jordbraket såsom en bisak och söka sin egentliga utkomst i skjutsar,
skogs-oeh malmkörningar, husslöjd m. m.
Mod det uppsving, jordbruket sedan dess tagit, kau man emellertid med
tillfredsställelse konstatera, att. jämväl de ifrågavarande jordbrukarne numera
reda sig bättre än förr, ehuru dc s. k. biförtjänsterna numera äro färre och
hufvudsakligen inskränka sig till skogskörslor.
I trakter, där skog endast sparsamt förekommer, kan man knappast tala
om några biförtjänster för de mindre jordbrukarne.
1 skogstrakter inom länet torde dock numera under gynnsamma vintrar
förtjänsterna pä skogskörslor för en dylik mindre jordbrukare vara väl så
stora som förr, beroende på den högre betalning som nu erhålles, och torde
kunna belöpa sig till 200 à 300 kronor.
I allmänhet reda sig do mindre hemmansägarne, som sköta sitt
jordbrukined hjälp af eget husfolk, bättre ftn dc större, som måste hålla sig med lejda
tjänare.
2) Torpare och backstugusittare äro inom länet stadda i stark minskning,
och orsakerna härtill äro att söka framför allt hos torparna, som draga sig
för det med deras ställning förenade tvånget äfvensom för svårigheten att
kunna sköta torpen med bibehållande af dagsverksskyldigheten och till följd
häraf lämna sina torp.
Dessutom lockas såväl torpare som backstugusittare af de stora
förtjänsterna och den kortare arbetstiden i städerna och vid fabrikerna i do större
industricentra; och hvad som därvid jämväl spelar en ganska viktig roll är
dels fördelen att kunna intaga sina måltider i hemmen och slippa, lefva pä
matsäck, dels bekvämare bostäder och dels hustrurnas tilltagande obenägenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
