Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
eller, om detta icke låter sig göra, åtminstone dela densamma med
hushållningssällskapen .
För befordrande af egnahemsbildandet vore det jämväl lämpligt, om
sådana kronodomäner, som särskildt med afseende på läget lämpa sig för
styckning, delades och för rimligt pris tiilhandahölles.
Till sist fär Sällskapet framhålla, att ändrade bestämmelser i lagarna
angående lagfart och inteckning skulle nog också i sin mån befordra den
naturliga egnahemsbildningen vid arfskiften å för klyfning lämpade hemman.
Jönköping den 26 mars 1908.
l’å Hushållningssällskapets vägnar:
James Hamilton.
G. Lindman.
Kronobergs läns Hushållningssällskap.
1) Ställningen för den kategori af hemmansägare, som icke äga
tillräckligt stora hemmanslotter för att af dein enbart, hafva sin utkomst, har varit
beroende af de biförtjänster som stått densamma till buds. Detta äter har
berott på lokala förhållanden. 1 skogsbygden har skogsarbetet sedan urminnes
tider varit och är allt fortfarande den hufvudsakligaste förvärfskällait, och det
i den grad, att jordbruket ofta försummas. I de bygder där mossodlingar
förekommit har arbetet ined dessa utgjort en stående och ganska god
biförtjänst. Förr i tiden voro de mindre hemmansägarns i Kronobergs län kända
som synnerligen skickliga stenarbetare, vare sig det gällde att med dc mest
primitiva redskap lyfta och forsla större och mindre jordstenar från åkrarna
eller att kila sten till byggnader och att anbringa blocken i mur. Det
förstnämnda stenarbetet blir emellertid med nu gällande dagspenningar allt för
dyrt för att i större omfattning förekomma. Där intet af ofvanstående
ar-hoten erbjudits, har isynnerhet förr slöjden fått utfylla hvad som fattades i
nödtorften. Denna slöjd har varit af de mest olika arter: snickeri, smide,
vagnmakcri, väfskedstillverkning (i Sunnerbo), tillverkning af spånkorgar,
bakning af s. k. tunnrån (Härlöfs socken), diverse näfverarbeten o. s. v. Under
sommaren utgör flerstädes bärplockningen en afsevärd biförtjänst, som näst
skogsarbetet torde vara den mest gifvande, och torde förtjänsten kunna räknas
till från två till fem à sex kronor om dagen. Dc senare årens goda
skogskonjunkturer hafva medgifvit synnerligen förmånliga arbetsförtjänster för dem,
som sysslat härmed.
2) Anledning till att torpare- och backstugusittareklasserna äro stadda i
stark minskning, ett, förhållande som äfven inom Kronobergs län är i ögonen
fallande, torde i första hand vara dc stegrade dagsvorkspriserna samt att
vederbörande jordägare endast motvilligt velat lämpa afgäldcrna med hänsyn
till ofvannämnda prisstegring.
Äfven torde den allt mer tilltagande lusten för korta eller inga
arbets-aftal spela in i dessa förhållanden, helst då lösa arbetare öfverallt kunnat få
god arbetsförtjänst. Kvinnornas ovilja att fullgöra jordbruksarbeten har
åstadkommit, att det varit sä godt som omöjligt för torparne att fullgöra de s. k.
hjälpena. De höga dränglönerna hafva ock verkat hindrande för anställandet
af s. k. torpardrängar. Dessa senare hafva endast ytterst ogärna underkastat
sig att utgöra dagsverken roed lång väg till arbetsplatsen och ined tvång att
lefva på s. k. matsäck. Dä arbetsintensiteten hos torparne och deras drängar
under det med systemet härskande missnöjet blifvit allt mindre och mindre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
